Asylsökande måste bo på asylboenden

Status: Den 7 november 2024 presenterade regeringen ett förslag som innebär att möjligheten för asylsökande att välja eget boende med bibehållna förmåner tas bort. I stället ska asylsökande nu bo på Migrationsverkets egna boenden, på så kallade mottagnings- och återvändandecenter. Migrationsverkets personal får också befogenhet att undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen i syfte att kontrollera att den asylsökande bor på boendet. Regeringen föreslog också att asylsökande bara ska ha rätt till ekonomiskt bistånd under tiden de bor på det asylboende de tilldelats och att en ansökan om uppehållstillstånd ska anses vara återkallad om den asylsökande inte bor på boendet eller inte uppdaterar Migrationsverket om sin bostadsadress. Lagändringarna trädde i kraft 1 mars 2025. 

Den 15 oktober 2024 presenterades även en utredning med förslag om att införa vissa närvarokrav. Utredningen föreslår att asylsökande ska vara skyldiga att bo på ett visst boende och vistas inom ett särskilt geografiskt område, och att dagersättningen ska kunna minskas om närvarokraven inte uppfylls. Motsvarande skyldighet ska gälla även för personer med beslut om utvisning. Även i dessa fall ska dagersättningen kunna minskas om anmälningsplikten inte följs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026. 

I april 2025 redovisades ytterligare en utredning, som föreslår att kommunernas skyldighet att ordna boende för nyanlända tidsbegränsas till högst tre år. Efter denna period förväntas nyanlända själva söka bostad på samma villkor som alla andra kommuninvånare. Utredningen föreslår också att tillgången till det så kallade etableringsboendet villkoras med att personen aktivt deltar i sin etablering i arbets- och samhällslivet.  

Med anledning av det reformerade mottagningssystemet pågår ett omfattande arbete med att anpassa Migrationsverkets anläggningar. Myndigheten förbereder bland annat en övergång från lägenhetsboenden till kollektiva boenden i mottagnings- och återvändandecenter. Enligt Migrationsverket bör det inte inrättas separata center för olika målgrupper, utan centren ska i stället kunna delas in i olika sektioner anpassade efter olika gruppers behov.

Kommentar: Enligt Civil Rights Defenders tar förslagen inte tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för asylsökandes mänskliga rättigheter. Bland annat är Sverige skyldigt att tillgodose en adekvat levnadsstandard, rätten till bostad, rätten till privat- och familjeliv samt barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet. Därför ska tiden som spenderas i gemensamma asylboenden vara så kort som möjligt, och asylsökande bör snabbt få tillgång till egna, privata boenden.¹ Risken med stora, kollektiva asylboenden är att asylsökandes mänskliga rättigheter inte fullt ut kommer att kunna tillgodoses. Det kan också vara kontraproduktivt ur ett integrationsperspektiv, om asylboenden också isoleras från övriga samhället. Barn, ensamstående mammor och hbtqi-personer riskerar att drabbas särskilt negativt av kollektiva asylboenden, eftersom dessa sällan är anpassade efter deras behov.² Det är oklart hur Migrationsverkets förslag om olika “sektioner” för specifika målgrupper ska fungera i praktiken. 

Att därtill införa områdesbegränsningar där asylsökande ska vistas inom vissa geografiska områden samt införa en anmälningsplikt riskerar att ytterligare begränsa asylsökandes mänskliga rättigheter. Det skulle inskränka på rörelsefriheten. Civil Rights Defenders är även mycket kritiska till att införa sanktionsmöjligheter i form av nedsatt dagersättning vid misskötsamhet, då detta kommer att få oproportionerligt negativa konsekvenser för den drabbade. 

Förslaget om att en asylansökan ska anses återkallad om den asylsökande inte anger sin bostadsadress riskerar att undergräva rättssäkerheten i asylprocessen, och strider mot både svensk lagstiftning och EU-rätt. Enligt svensk lag har Migrationsverket ett ansvar att utreda ärendet. Det ska inte ligga till last för den asylsökande om denne inte lyckas komma i kontakt med Migrationsverket. Att en asylansökan återkallas enbart på grund av att den enskilde har underlåtit att ange en adress medför en oproportionerligt negativ konsekvens för den enskilde och innebär ett avsteg från Migrationsverkets ansvar att utreda ärendet.  

För en fördjupad kommentar kring förslagen, se vårt remissyttrande till förslaget till en ny ordning för asylsökandes boende samt vårt remissyttrande till mottagandelagen – en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande.

¹ https://www.refworld.org/docid/3f3770104.html
² Sandra Karlsson, Children’s lived rights, 2021.

Senast uppdaterad: 2025-06-09