Asylsökande måste bo på asylboenden

Status: Under 2023 presenterades en utredning som bland annat föreslår att möjligheten för asylsökande att välja eget boende med bibehållna förmåner ska tas bort. I stället måste alla asylsökande nu bo på Migrationsverkets egna boenden. Utredningen förslår även utökade befogenheter för Migrationsverkets personal samt sanktionsmöjligheter vid misskötsamhet på Migrationsverkets boenden. Regeringen har också beslutat att utredarens uppdrag ska utvidgas till att föreslå hur en anmälningsplikt, kopplad till att asylsökande ska bo ett visst boende, kan införas. De ska också ta ställning till om asylsökande ska vistas inom ett geografiskt område samt utreda om förslagen går utöver miniminivåerna för EU-rätten. Utredningen ska presenteras den 31 maj 2024.

I februari 2024 tillsatte regeringen ytterligare en utredning som ska se över kommunernas skyldighet att ordna en tidsbegränsad boendelösning för nyanlända i max 3 år, och hur detta boende ska vara villkorat med att nyanlända aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet. Utöver detta har regeringen också gett Migrationsverket i uppdrag att förbereda för ett reformerat system för mottagande av asylsökande som bidrar till att uppfylla regeringens mål om en effektivare asylprocess och ett effektiverare återvändande. Bland annat ska de förbereda för övergången från lägenhetsboenden till kollektiva boenden i mottagnings- och återvändandecenter. Migrationsverket ska redovisa uppdraget för regeringen senast den 31 oktober 2024.  

Kommentar: Utredningens förslag tar inte tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för asylsökandes mänskliga rättigheter. Bland annat är Sverige skyldig att tillgodose en adekvat levnadsstandard, rätten till bostad, rätten till privat- och familjeliv samt barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet. Därför ska tiden som spenderas i gemensamma asylboenden vara så kort som möjligt, och asylsökande bör snabbt få tillgång till egna, privata boenden.¹ Risken med stora, kollektiva asylboenden är att asylsökandes mänskliga rättigheter inte fullt ut kommer att kunna tillgodoses. Det kan också vara kontraproduktivt ur ett integrationsperspektiv, om asylboenden också isoleras från övriga samhället. Barn, ensamstående mammor och hbtqi-personer riskerar att drabbas särskilt negativt av kollektiva asylboenden, eftersom dessa sällan är anpassade efter deras behov.² 

Att därtill införa områdesbegränsningar där asylsökande ska vistas inom vissa geografiska områden samt införa en anmälningsplikt riskerar att ytterligare begränsa asylsökandes mänskliga rättigheter. Det skulle inskränka på rörelsefriheten. Civil Rights Defenders är även mycket kritiska till att införa sanktionsmöjligheter i form av nedsatt dagersättning vid misskötsamhet, då detta kommer att få oproportionerligt negativa konsekvenser för den drabbade. 

För en fördjupad kommentar kring förslaget, se Civil Rights Defenders remissyttrande.

¹ https://www.refworld.org/docid/3f3770104.html
² Sandra Karlsson, Children’s lived rights, 2021.

Senast uppdaterad: 2024-03-13