Hemliga tvångsmedel
Status: De senaste åren har det införts flertalet förändringar inom området för hemliga tvångsmedel. Exempelvis har brottsbekämpande myndigheter sedan april 2020 kunnat använda sig av hemlig dataavläsning i brottsbekämpande syfte. Lagen om hemlig dataavläsning är en tidsbegränsad lag som gäller till och med sista mars 2025 och infördes under förra regeringens mandatperiod. I november 2024 lämnade Tidöpartierna föreslag om vissa ändringar i lagstiftningen samt att lagen ska bli permanent. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.
2023 blev det även tillåtet med preventiv avlyssning i Sverige. Det innebär att brottsbekämpande myndigheter nu kan använda hemliga tvångsmedel (exempelvis telefonavlyssning, kameraövervakning, dataavläsning) mot personer som inte är misstänkta för brott. Utredningen tillsattes av förra regeringen med sina stödpartier, men lagen har röstats igenom och börjat gälla under Tidöpartiernas mandatperiod. I september 2024 trädde lagändringar i kraft som innebär ytterligare utvidgning av preventiva tvångsmedel. Lagändringarna möjliggör bland annat preventiv husrannsakan och preventiv rumsavlyssning.
Kommentar: Var och en är enligt svensk grundlag samt Sveriges internationella åtaganden skyddade mot betydande intrång i den personliga integriteten. Övervakning är förenat med stora risker, på både individ- och samhällsnivå. Ur ett samhälleligt perspektiv kan utökad övervakning leda till rädsla som hindrar människor från att rättmätigt utöva sina fri- och rättigheter, vilket i sin tur hotar det demokratiska samhället.
Att införa en permanent lagstiftning om hemlig dataavläsning innebär ett omfattande intrång i rätten till privatliv och skyddet för den personliga integriteten. Civil Rights Defenders bedömer i och för sig att hemlig dataavläsning kan vara en ändamålsenlig och proportionell åtgärd för att uppnå syftet att bekämpa allvarlig brottslighet. Införandet av sådana åtgärder måste dock föregås av en ytterst noggrann avvägning mellan dessa båda intressen.
Tidöpartierna föreslår bland annat att överskottsinformation som har inhämtats vid hemlig dataavläsning ska få användas för ett annat ändamål än det som har legat till grund för åtgärden. Ett sådant beslut ska enligt förslaget fattas av åklagare. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att det finns en tydlig reglering om när överskottsinformation får användas samt att informationen endast får användas då det är proportionerligt i förhållande till syftet med åtgärden. Vi menar dock att det i förslaget saknas tydliga riktlinjer för hur proportionalitetsbedömningen bör göras i den praktiska tillämpningen. Vidare föreslås att det ska införas möjlighet att i vissa fall inhämta kameraövervakningsuppgifter i realtid, även i enskildas hem, för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Förslaget riskerar att leda till en omfattande övervakning av den som tvångsmedlet riktar sig emot, samt dennes familjemedlemmar, närstående eller till och med brottsoffer.
Civil Rights Defenders menar även att det inte går att på ett rättssäkert sätt övervaka personer utan brottsmisstanke. Det finns en stor risk att personer som inte har begått och som inte kommer att begå brott kommer att drabbas av en icke-legitim integritetsinskränkning.
Under de senaste åren har användningen av sedan tidigare existerande hemliga tvångsmedel ökat markant, samtidigt som en granskning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden visat på allvarliga brister i användningen av hemliga tvångsmedel.1 Dessutom har hemliga tvångsmedel använts i mycket större utsträckning än vad lagstiftaren ursprungligen avsåg. Detta borde ha beaktats i proportionalitetsbedömningen inför bedömningen av om preventiv avlyssning ska införas.
Möjligheten till preventiv avlyssning infördes innan tidigare hemliga tvångsmedel utvärderats. I den utvärdering som nu presenterats om lagen om hemlig dataavläsning saknas tyvärr också en bedömning av den föreslagna lagstiftningens lämplighet i ljuset av de omfattande förändringar som har införts och föreslås införas vad gäller hemliga tvångsmedlen. Risken är att detta leder till en sämre förståelse för den sammantagna effekten av tvångsmedlen vad gäller rättighetsinskränkningar men också deras effektivitet, för makthavare, privatpersoner och de myndigheter som ska förhålla sig till lagstiftningen.
För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande till lagförslaget om preventiv avlyssning som blev lag 2023 samt vårt remissyttrande till lagförslaget om ytterligare utvidgning av preventiva tvångsmedel. Se även vårt remissyttrande till lagförslaget om en permanent lagstiftning om hemlig dataavläsning.
1 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2021/12/skr.-20212279/
Senast uppdaterad: 2024-11-15
