Sverige offrar offentlighetsprincipen för god relation till Kubas regering

Såväl EU som Margot Wallström vägrar att offentliggöra det avtalsförslag om politisk dialog och bistånd som EUs och Kubas förhandlingsdelegationer undertecknade i mars i år. ”Så fort det här är fullt ut beslutat och signerat så blir det offentligt”, förklarade Margot Wallström för TT. Att EU och Sverige lägger sig för den kubanska regeringens krav att inte offentliggöra avtalsförslaget innebär att man offrar offentlighetsprincipen för att ha en god relation till den kubanska regeringen.

EU och Kuba har sedan april 2014 förhandlat om ett så kallat Political Dialgue and Cooperation Agreement vars syfte är att ersätta den gemensamma ståndpunkt som styrt EUs Kubapolitik sedan 1990-talet. Den gemensamma ståndpunkten säger att en närmre relation till den kubanska regeringen är beroende av förbättringar vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati.

Civil Rights Defenders har tillsammans med kubanska partners följt förhandlingsprocessen nära. I augusti 2014 publicerade vi en rapport om vilka delar från EUs avtal med länderna i Centralamerika som skulle vara relevanta för avtalet med Kuba. Året därpå, hösten 2015 skickade vi, tillsammans med ett stort antal kubanska och europeiska organisationer, ett brev till Federica Mogherini om vilka krav EU borde ställa på förhandlingsprocessen och på själva avtalet.

Våra främsta krav var att det kubanska och europeiska civila samhället skulle bjudas in att öppet och formellt vara en del av förhandlingsprocessen, och att Kuba måste ratificera och inleda implementeringen av de internationella människorättskonventionerna innan EU undertecknar avtalet. EU förklarade i sitt svar att man inte skulle ställa några krav innan avtalet undertecknades men försäkrade att ”the Agreement will include respect of human rights and promotion of democracy as central elements both in the areas of dialogue and of cooperation”.

Den 11 mars i år undertecknade EUs och Kubas representanter sitt förslag till avtal vid en ceremoni i Havanna. Vid ceremonin för undertecknandet deltog Federica Mogherini. Flera kubanska och internationella medier rapporterade. Civil Rights Defenders, och våra kubanska partners vill förstås veta hur kraven på mänskliga rättigheter och demokrati har formulerats i texten. Men trots att dokumentet har undertecknats offentligt har såväl EEAS som UD avslagit vår begäran om att få se det.

EEAS argumenterade i ett brev i slutet av april att: ”Since this is still work in progress, we consider that the disclosure to the general public at this stage could a) seriously undermine the institutional decision-making process and b) risk undermining the international relations, since disclosure before finalisation could damage the EU’s relationship with Cuba”.

Den 17 maj svarade UD på vår begäran att ”det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser om uppgifterna röjs”. UD skriver också att vi kan ”begära att frågan ska prövas av myndigheten genom beslut av statsråd”, om vi inte är nöjda med utfallet av prövningen.

Vi skrev därför ett brev till Margot Wallström med förhoppningen att hon ska besluta att offentliggöra dokumentet.

Ett dokument som är undertecknat kan inte anses vara ett arbetspapper, som EEAS menar, utan är en allmän handling, vilket bekräftas av UDs svar. Det är också svårt att förstå hur ett avtal vars syfte är att främja relationen mellan Kuba och EU inte kan göras offentligt för kubanska och europeiska medborgare innan det antas. Att EEAS menar att offentliggörandet skulle skada beslutsprocessen i EU, innebär att man aktivt vill dölja informationen i avtalet för medborgarna innan Rådet har fattat beslut om att acceptera det. Och om offentliggörandet av avtalet skulle skada relationen till Kuba, som både EEAS och UD anser, frågar vi oss förstås vad som står i det.

Men när TT frågade Wallström om hon planerade att offentliggöra avtalsförslaget, förklarade Wallström att ”så fort det här är fullt ut beslutat och signerat så blir det offentligt”.

I år är det 250 år sedan den svenska tryckfrihetsförordningen och den där inskrivna offentlighetsprincipen antogs. Att medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar är en princip som också EU numer hyllar, delvis tack vare svensk påverkan. Att frångå den principen när det kommer till ett avtal med den kubanska regeringen, som aldrig värnat sina medborgares rätt att delta i landets styre, svärtar det svenska firandet och är ett steg tillbaka för transparensen i EU.