Kartläggning av gängkriminella
Status: Tidöpartierna gav i september 2023 Polismyndigheten i uppdrag att lämna en lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige. Uppdraget innebar bland annat en bedömning av hur många personer som är aktiva i, eller är kopplade till, kriminella nätverk i Sverige samt en bedömning av hur många aktiva i kriminella nätverk i Sverige som är utländska medborgare. Uppdraget redovisades den 23 februari 2024. Enligt Polismyndighetens rapport1 bedöms antalet aktiva personer i kriminella nätverk i Sverige uppgå till omkring 14 000 och antalet personer med koppling till kriminella nätverk till omkring 48 000. Av rapporten framgår även att en stor majoritet av de personer som bedöms vara aktiva inom kriminella nätverk är män med svenskt medborgarskap.
Kommentar: Avsaknaden av en definition i lagen av ”gängkriminalitet” och “kriminella nätverk” innebär en betydande osäkerhet kring denna typ av kartläggning. Inom ramen för Polismyndighetens rapport har “kriminella nätverk” definierats som “alla samarbeten inom ramen för vad som bedöms utgöra organiserad brottslighet på lokal, nationell eller internationell nivå”. Detta är en bred definition, och eftersom kartläggningen sannolikt omfattar även ringare brottslighet riskerar den integritetsinsinskränkning som kartläggningen innebär att vara oproportionerlig. Det är dessutom osannolikt att kartläggningen kommer att kunna uppdateras i samma takt som miljön förändras. I rapporten föreslår Polismyndigheten att redovisningar av lägesbilden ska presenteras vartannat år och att en gynnsam metod för att genomföra redovisningen är att använda underrättelsematerial. Polismyndigheten skriver dock att “det kommer finnas en viss osäkerhet i de redovisade bedömningarna, inte minst gällande hur antalet personer i kriminella nätverk förändras över tid”. Att det finns en osäkerhet kring bedömningarna om vilka som ingår i eller kan kopplas till kriminella nätverk är ytterligare ett skäl till att kartläggningen framstår som en proportionerlig integritetsinskränkning.
Enligt Polismyndigheten bedöms antalet personer som är aktiva i eller har koppling till kriminella nätverk uppgå till 62 000 personer. I deras rapport definieras “aktiva i kriminella nätverk” som personer som förekommer i ett eller flera av de material som utgör rapportens underlag. Underlaget består bland annat av underrättelser från polisens nationella operativa avdelning och från Ekobrottsmyndigheten. “Kopplade till kriminella nätverk” definieras som personer som bedöms ha samröre med aktiva i kriminella nätverk utifrån brottsmisstankar och underrättelser. Med detta avses att personen antingen har förekommit som medmisstänkt med minst en person som är aktiv i kriminella nätverk eller kan länkas till minst två personer som är aktiva i kriminella nätverk enligt underrättelseuppgifter. Det framgår dock inte av rapporten vad som avses med att kunna “länkas” till personer som är aktiva i kriminella nätverk, vilket skapar en osäkerhet kring vad som krävs för att en person ska förekomma i kartläggningen.
I april 2023 uppgav dåvarande rikspolischefen att 30 000 personer i Sverige ingår i ”den gängkriminella miljön”. Trots avsaknad av en närmare förklaring från Polismyndighetens håll gällande vad det innebär att ingå i den gängkriminella miljön har såväl politiker som medier talat om att det finns ”minst 30 000 gängkriminella i Sverige”. Siffran har inte minst kommit att användas som argument av politiker för att motivera nya repressiva åtgärder. Den aktuella rapporten är problematisk inte bara mot denna bakgrund, utan även eftersom det saknas en transparent insyn i kartläggningen. Av erfarenheterna från polisens register över romer finns det en stor risk för att det kommer att leda till profilering på diskriminerande grunder. Bristande insyn i kartläggningen innebär att det finns få eller inga möjligheter för de personer som omfattas av kartläggningen att få upprättelse om deras rättigheter kränks.
1 Polismyndighetens rapport: Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige
Senast uppdaterad: 2024-03-08
