Asylsökandes ansvar för kostnaderna för mottagandet

Status: Regeringen meddelade under 2023 ett tilläggsdirektiv till en pågående utredning om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande. Utredaren fick i uppdrag att se över om det är möjligt att kräva att asylsökande i större utsträckning än i dag kan åläggas att täcka eller på annat sätt bidra till kostnaderna för hälso- och sjukvård, med undantag för tandvård. I oktober 2024 redovisas utredningen, som konstaterade att den nuvarande ordningen inte överstiger EU-rättens miniminivåer och därför inte bör ändras. Utredningen föreslår dock att asylsökande som har egna medel ska åläggas att täcka eller bidra till kostnader för nödvändig hälso- och sjukvård i större utsträckning än i dag. I utredningen avråddes dock från att genomföra förslaget, bland annat på grund av administrativa svårigheter.

Utredningen föreslår också att asylsökande inte ska kunna arbeta de första sex månaderna från att deras asylansökan har lämnats in. Om handläggningen av ärendet pågår i mer än sex månader kan de ansöka om tillstånd att få arbeta under den fortsatta tiden asylprocessen pågår.  

Kommentar: Enligt gällande lagstiftning finns ingen fast avgift för asylsökande kopplad till mottagandet. Om asylsökande ska tvingas betala i samband med en asylansökan riskerar det att i praktiken begränsa rätten till asyl, då rätten till att söka asyl kommer att villkoras av ekonomiska medel. Civil Rights Defenders bedömer att en fast avgift för mottagandet inte skulle vara förenligt med EU:s mottagandedirektiv, vilket även utredningen påpekar.

Civil Rights Defenders delar även utredningens bedömning att det vore ineffektivt att införa en utökad skyldighet för asylsökande som har egna medel att betala för nödvändig hälso- och sjukvård. Ett utökat betalningsansvar kommer vara betungande för både asylsökande samt handläggande myndigheter och vårdgivare. Samtidigt bedöms väldigt få asylsökande ha sådana ekonomiska förutsättningar att de kommer omfattas av betalningskravet. Därtill riskerar det även att leda till att fler asylsökande felaktigt tvingas betala vårdavgifter, vilket ytterligare skulle försvåra tillgången till den nödvändiga vård asylsökande har rätt till enligt EU-rätt och svensk lag.

Att asylsökande ska bära en större del av kostnaderna för sitt mottagande kan få negativa konsekvenser för integrationen. Asylsökande är generellt en ekonomiskt utsatt grupp med utmaningar att ta sig in på arbetsmarknaden. I kombination med utredningens förslag om att inskränka rätten för asylsökande att arbeta i väntan på beslut i asylprocessen riskerar högre krav på betalningsansvar att göra det ännu svårare för asylsökande att bli en del av samhället.  

Senast uppdaterad: 2024-12-19