Bristande skydd mot hatbrott, diskriminering och urfolksrätten – läs vår skuggrapport till FN

Under våren 2025 granskar FN hur Sverige respekterar mänskliga rättigheter. Inför granskningen i FN:s råd för mänskliga rättigheter har Civil Rights Defenders skickat in en skuggrapport där vi lyfter allvarliga brister i skydd mot hatbrott och respekt för urfolksrätten. På flera områden ser vi en tillbakagång i skyddet för mänskliga rättigheter, framförallt migranters rättigheter.

I vår skuggrapport, som stöds av sju andra organisationer, beskriver vi situationen för mänskliga rättigheter i Sverige och lämnar konkreta rekommendationer på vad som behöver förbättras. Vi kritiserar Sverige för bristande skydd för mänskliga rättigheter inom en rad områden, särskilt vad gäller hatbrott och rasism, diskriminering, migranters rättigheter och urfolksrättigheter.

– Vi ser allvarliga brister i skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige. Situationen är bättre än i de flesta andra länder, men mänskliga rättigheter kan aldrig tas för givna och Sverige behöver ta ett större ansvar, säger John Stauffer, tillförordnad exekutiv chef på Civil Rights Defenders.

Sverige behöver ett starkare skydd mot hatbrott och hatpropaganda. Vi ser att hatbrottslagstiftningen idag tillämpas allt för snävt och inte så som den är tänkt att tillämpas, vilket innebär att de som utsätts för hatbrott har svårt att få upprättelse. Lagen behöver tillämpas bredare och sätta händelser av hatpropaganda i en större kontext. Vi ser också att polisen inte har tillräckliga resurser för att effektivt kunna utreda hatbrott i hela Sverige.

Diskriminering fortsätter att vara ett allvarligt människorättsproblem i Sverige. Rapporter visar att det inte kan uteslutas att polisen ägnar sig åt etnisk profilering och rasprofilering, det vill säga att stoppa och kontrollera personer på grund av till exempel etnicitet, hudfärg eller religion. Trots detta omfattas inte polisens agerande av diskrimineringslagen, vilket betyder att det i praktiken är omöjligt att få upprättelse om man blivit utsatt för exempelvis en diskriminerande poliskontroll.

– Trots att Sverige får återkommande kritik från FN för att inte bekämpa hatbrott och rasism görs för lite för att stärka skyddet mot hatpropaganda och diskriminering. Hatbrottslagstiftningen behöver tillämpas bredare och diskrimineringslagen utvidgas för att omfatta polisens agerande, säger John Stauffer.

Vi ser också bristande respekt för urfolksrätten. Idag har inte samer tillräckliga möjligheter att påverka beslut som rör deras traditionella marker. Deras inflytande i beslutsprocesser måste garanteras såväl i lagstiftningen som i praktiken.

På flera områden ser vi dessutom en tillbakagång i skyddet för mänskliga rättigheter. Detta gäller inte minst migranters rättigheter, då ny lagstiftning riskerar att äventyra asylsökandes och migranters tillgång till grundläggande rättigheter.

Vad behöver Sverige göra?

I skuggrapporten listar Civil Rights Defenders 30 rekommendationer till Sverige. Det är konkreta uppmaningar på vad Sverige behöver göra för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter. Bland annat uppmanar vi Sverige att:

• Införa ett förbud mot diskriminerande åtgärder av polis i diskrimineringslagen.
• Förtydliga bestämmelsen om hets mot folkgrupp så att det framgår att det sammanhang som ett yttrande eller handling uppkommit i ska påverka bedömningen om huruvida det utgör hets mot folkgrupp eller inte.
• Garantera fritt och informerat förhandssamtycke, både i lagstiftningen och i praktiken, i alla beslut som rör det samiska folket.
• Förbjuda tvångsåtgärder så som isolering och fastspänning av barn inom tvångsvården samt avskaffa isolering av barn i häkte.
• Genomföra en grundlig översyn av effekterna av ny lagstiftning på området hemliga och preventiva tvångsmedel, i syfte att garantera skydd för rätten till personlig integritet.
• Avstå från att stifta lagar som hindrar migranters tillgång till tjänster som är nödvändiga för att åtnjuta mänskliga rättigheter, inklusive rätten till hälsa, utbildning och tillgång till rättvisa.

Här kan du läsa vår skuggrapport som innehåller alla våra rekommendationer till Sverige.

Frågor och svar

Varför granskas Sverige av FN?

Granskningen sker inom ramen för FN:s allmänna ländergranskning (Universal Periodic Review). Den genomförs av FN:s råd för mänskliga rättigheter, som har till uppgift att bevaka hur FN:s medlemsstater – däribland Sverige – respekterar mänskliga rättigheter. Varje land granskas vart fjärde eller vart femte år. Sverige har granskats tre gånger tidigare, 2010, 2015 och 2020.

Hur går granskningen till?

Granskningen består av ett förhör vid FN:s högkvarter i Genève. Nästa förhör kommer att äga rum i maj 2025. Det inleds med att representanter för Sveriges regering berättar om hur Sverige lever upp till sina förpliktelser inom mänskliga rättigheter. Därefter hålls en dialog mellan MR-rådet och Sverige, som får kritik och rekommendationer på vad som behöver förbättras.

Innan förhöret äger rum skickar den svenska regeringen in en rapport till FN om läget för mänskliga rättigheter i Sverige. Parallellt med regeringens rapport tillåts även aktörer inom det civila samhället skicka in så kallade skuggrapporter för att beskriva sin syn på hur Sverige lever upp till sina åtaganden, bland annat FN:s kärnkonventioner. Dessa rapporter använder FN som underlag inför förhöret.

Vilken kritik har Sverige fått av FN förut?

När Sverige granskades av FN år 2020 fick Sverige trehundra rekommendationer. Däribland att Sverige måste ratificera ILO:s konvention om ursprungsfolk, stärka arbetet mot rasism och hatbrott och motverka diskriminering.

Läs Civil Rights Defenders skuggrapport

Läs civilsamhällets gemensamma skuggrapport