Debatt: Inrätta en specialrapportör för demokratiska val

Debattartikel publicerad i Global Bar Magazine den 25 januari 2024:

2024 är ett riktigt valår, hälften av världens befolkning ska rösta. Enligt The Economist får medborgarna i 76 länder rösta under 2024. I 43 av dem, tex Storbritannien och Uruguay kommer medborgarna att välja nya regeringar i fria och rättvisa val. I 28 av dessa, till exempel Venezuela och Sydsudan kommer medborgarna att rösta, men det är osannolikt att de får välja vem som ska sitta vid makten.

Enligt institutet Varieties of Democracy vid Göteborgs Universitet bor endast 13 procent av jordens befolkning i väl fungerande liberala demokratier. 72 procent bor i odemokratiska länder.  Sverige kan spela en viktig roll för att förbättra situationen. 

I princip alla världens regeringar hävdar idag att de vinner legitimitet genom demokratiska val, även odemokratiska regeringar och ledare. Men även i länder där valen är uppgjorda på förhand så kan valen vara ett viktigt tillfälle för medborgare och lokala människorättsförsvarare att kräva förändringar. Om det sedan blir tydligt att valen inte gått rätt till så förlorar styrande regeringar i legitimitet och blir känsligare för kritik, såväl från sina egna medborgare och från omvärlden.

Trots att sambandet mellan demokratiska val och respekt för mänskliga rättigheter är universellt så är det många människorättsorganisationer världen över som undviker att granska och kritisera val i odemokratiska länder. Nära samröre med politiska processer och val kan innebära risk för lokala människorättsorganisation i perioderna mellan val då de kan utsättas för hot och våld om de anses ta politisk ställning. Här kan internationella civilsamhällesorganisationer spela en viktig roll tillsammans med lokala aktörer och Civil Rights Defenders har länge stöttat några av organisationer som trots riskerna arbetat med valövervakning. Vi deltar även lokalt genom internationella valövervakningsmissioner tillsammans med civilsamhällesaktörer.

I artikel 25 av konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna uttrycks rättigheten att delta i demokratiska val tydligt: ”Varje medborgare skall ha rätt och möjlighet att … rösta och bli vald vid periodiska och reella val, som förrättas på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning, varigenom garanteras att väljarnas vilja fritt kommer till uttryck”. 

Därför är det viktigt och positivt att regeringen i sin reformagenda för biståndet lägger stor vikt vid just demokratiska val, bland annat genom att planera att stödja lokala valövervakningsinsatser, stärka valmyndigheters arbete och skydda valprocesser mot otillbörlig informationspåverkan.

Vi har här ytterligare konkreta förslag för hur politiken skulle kunna utvecklas ytterligare de kommande åren inom ramen för reformagendan för biståndspolitiken.

Engagemanget för mänskliga rättigheter inom FN-systemet är starkt och viktigt. Men det konkreta engagemanget för demokratiska val, för att förverkliga artikel 25 ovan, är litet.

Exempelvis har FN:s människorättsråd har idag specialrapportörer inom 46 tematiska områden, som godtyckliga gripanden, personer med funktionsnedsättning, rätten till utbildning, yttrandefrihet och ursprungsbefolkningars rättigheter – men det finns ingen specialrapportör för demokratiska val.

Specialrapportörerna arbetar med tydlig påverkan och press från det internationella samfundet genom att de skriver rapporter, kommunicerar med stater, ger förslag på reformer och samarbetar med civilsamhället. Det är bland annat genom specialrapportörerna som centrala människorättsproblem hålls levande i hela FN-systemet. Om den svenska regeringen tog initiativ till att inrätta en specialrapportör för demokratiska val skulle frågan stärkas bland såväl människorättsorganisationer som medlemsstaterna och öka trycket för fria och demokratiska val.

Sverige skulle också kunna:

• Arbeta för att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter tillsammans med specialrapportörerna för tex yttrandefrihet, människorättsförsvarare och organisationsfrihet tar fram en rapport om rätten att delta i fria och rättvisa val.
• Inkludera rekommendationer om val och valsystem till länder inom det så kallade UPR-processerna, och fokusera på val inom de interaktiva dialogerna och debatterna som sker inom FN-systemet.
• Kräva att de länder som kandiderar till FN:s människorättsråd åtar sig att respektera medborgarnas rätt att fritt välja sina regeringar i rättvisa val.
• Göra ett tydlig åtagande att i valet till människorättsrådet bara rösta på länder som har demokratiskt valda regeringar.

Den politiska kritiken mot människorättssystemet i FN har varit stark och relevant de senaste åren. Att exempelvis Eritrea, Kina och Kuba återigen blev valda till rådet vid FN:s generalförsamling i höstas undergräver förtroendet för FN-systemet i stort.  Sverige kan nu bli en ledande röst för att stärka arbetet för demokratiska val inom FN-systemet – en röst som idag saknas. Då skulle ett viktigt steg mot förändring tas i riktning mot fler fria val och demokratier runtom i världen. 

Gabrielle Gunneberg, Chef för Globala avdelningen, Civil Rights Defenders

Erik Jennische, Chef för Latinamerikaavdelningen, Civil Rights Defenders