Fler oroliga för den demokratiska utvecklingen i Sverige
Människors oro över den demokratiska utvecklingen i Sverige har ökat det senaste året. Nära var tredje person instämmer på det stora hela att den svenska demokratin är hotad och 40 procent upplever att de demokratiska grundprinciperna har hotats det senaste året. Det visar en ny undersökning om svenskarnas syn på demokratin i Sverige, utförd av Novus på uppdrag av Civil Rights Defenders.
– Oron är tyvärr befogad. De senaste åren har vi sett en försvagning av demokratier i många länder, även i vår närhet i Europa. Sverige är dessvärre inte immunt mot en sådan utveckling och inte minst Tidöavtalet är ett färskt exempel som visar att den globala trenden med demokratisk nedmontering närmar sig även Sverige, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
Undersökningen, som tagits fram av Novus på uppdrag av Civil Rights Defenders, frågade bland annat om allmänheten upplever den svenska demokratin som hotad, om våra demokratiska grundprinciper är hotade och hur viktigt det är att bo i ett demokratiskt land.
Fler upplever att de demokratiska grundprinciperna har hotats
För ett år sedan gjorde Civil Rights Defenders en motsvarande undersökning. Siffrorna från årets undersökning visar att en signifikant större andel (44 procent) är mer oroliga för att Sverige rör sig mot ett mer odemokratiskt land jämfört med 2021.
- Nära var tredje person (31 procent) instämmer på det stora hela att den svenska demokratin är hotad (28 procent 2021).
- Fler (40 procent) upplever att de demokratiska grundprinciperna har hotats det senaste året.
- Ett signifikant antal fler tror att det hade varit positivt för Sverige om landet styrdes av en stark ledare i stället för ett flertal politiska partier (31 procent jämfört med 25 procent år 2021).
- Samtidigt som 93 procent uppger att det är viktigt att landet de lever i är demokratiskt, är siffran signifikant lägre än föregående år (96 procent 2021). Bland de som inte instämmer är det yngre män, 18–29 år, som uppger detta i högre grad.
Tidöavtalet leder Sverige i en repressiv riktning
Läget för den svenska demokratin har varit en brännande fråga sedan valet, det efterföljande Tidöavtalet och debatten kring civilsamhällets ställning. Avtalet innehåller en rad åtgärder som tydligt strider mot de normer för mänskliga rättigheter som Sverige är bundet av samt vår egen grundlag.
– Som människorättsorganisation är vi mycket oroade över Tidöavtalet och hur det i förlängningen kommer att påverka den svenska demokratin. Grundläggande fri- och rättigheter skulle inskränkas om åtgärderna i Tidöavtalet blir verklighet, säger John Stauffer.
Kort om undersökningen
Novus har genomfört intervjuer med drygt 1000 personer som svarat på frågor om den svenska demokratin under perioden 20–26 oktober, strax efter att Tidöavtalet presenterades. Läs hela undersökningen här.
Vill du veta mer?
Kontakta oss för en kommentar om den demokratiska utvecklingen i Sverige och Civil Rights Defenders kritik mot Tidöavtalet utifrån mänskliga rättigheter och demokrati.
Telefon: 076 576 27 62 / E-post: press@crd.org
