Berättelserna måste ut – ukrainska journalister i ett krigshärjat land

Natliya Gumenyuk i Kharkiv den 13 mars. Foto: Andrii Bashtovyi

Hur fortsätter man arbeta samtidigt som ens land invaderas, miljontals människor flyr och flygattacker kan ske när som helst? Nataliya Gumenyuk, en ukrainsk reporter i Kyiv, stannar för att kunna berätta för världen vad som sker i landet.  

– De mest sårbara människorna, de fattigaste människorna, människorna på gatan vars hus har blivit bombade. Deras historier måste berättas. Och för det måste du åka dit, du måste fota och du måste verifiera, säger Nataliya Gumenyuk.  

Nataliya är ukrainsk journalist och har specialiserat sig på internationell säkerhet och konfliktrapportering. Likt alla journalister i Ukraina i dag arbetar hon under stor press. Ryska trupper tar sig djupare in i landet för varje dag.  

– De största utmaningarna för journalister just nu är säkerhet och logistik. Det kommer ryska flygattacker, och de bryr sig inte om vilka som är där när de skjuter. Attackerna kan ske varsomhelst, säger Nataliya.  

Nataliya och hennes kollegor försöker att ta så många försiktighetsåtgärder som de kan. Skottsäkra västar, tydligt press-markerade fordon, och intyg från den ukrainska militären för att kunna resa i landet och få tillgång till olika platser.  

– Först och främst handlar det om de rent fysiska faran just nu, inte om identitet eller liknande, säger Nataliya.  

Platser dit utländska journalister inte åker 

En annan utmaning som reportrar möter är omfattningen, både av kriget men också av storleken på landet. Ukraina är det största landet i Europa, och stridigheterna sker överallt.  

– Det händer så mycket på en och samma gång, i så många städer. Vi hinner inte dokumentera allt. Vi har inte tillgång till de mindre städerna som är under rysk kontroll eller områden som besljuts, så vi vet inte vad som händer med människorna där, säger Nataliya.  

Natliya Gumenyuk i Kharkiv den 13 mars. Foto: Andrii Bashtovyi

Kollektivtrafiken fungerar inte och resor som bara brukade ta ett par timmar kan nu ta dagar. För en arbetande journalist med kameror, datorer och säkerhetsutrustning är det väldigt svårt att nå platser långt bort. Ukrainska reportrar saknar ofta pengar och utrustning.  

– Utländska reportrar kan betala för chaufförer, bränsle, hotell. De kan ha kollegor med sig för att hjälpa till med all utrustning. Vi har inte den möjligheten. Och med all respekt, utländska reportrar är inte intresserade av berättelserna från de mindre städerna. Det finns så många platser som journalister inte varit på, säger Nataliya.  

– Jag är en väletablerad journalist med massor av kontakter, och till och med jag klagar. Jag kan inte ens föreställa mig hur det är för de lokala reportrarna i till exempel Kharkiv. Där är det bara några få journalister kvar. Och de behöver vara där, säger Nataliya.  

Under de senaste dagarna har flera människor dött när de rapporterat om kriget i Ukraina, bland dem 24-åriga ukrainiska producenten Oleksandra Kuvshinova och de amerikanska journalisterna Brent Renaud och Pierre Zakrzewski. Trots det farliga läget planerar Nataliya att stanna kvar i landet och fortsätta arbeta.  

– Jag tänker inte en sekund på att lämna. Jag stannar här.  


Behovet av oberoende röster från marken är extra stort i krigstid – hjälp oss hjälpa dem att fortsätta rapportera. Swisha 100 kr till 900 12 98 eller läs mer via länken nedan.

Taggar