Akutfonden – 2019 i siffror
Att försvara de mänskliga rättigheterna är ofta förknippat med stora risker. På många håll i världen trappar auktoritära regimer upp sina försök att tysta de som utmanar deras maktposition – inte sällan med hänvisning till nationell säkerhet, repressiva lagar eller bekämpning av terrorism. När situationen för människorättsförsvarare som befinner sig i fara eskalerar kan möjligheten att agera snabbt vara avgörande för att säkra deras liv och säkerhet.
Civil Rights Defenders akutfond finns för att så snabbt som möjligt kunna ge stöd och hjälp till människorättsförsvarare som behöver skydda sig själva och sina familjer, såväl från omedelbara hot som de mer långsiktiga risker de utsätts för i sitt arbete. Målet är att göra det möjligt för dem att fortsätta sin outtröttliga kamp för att ställa makthavare till svars. Av de som fick stöd från akutfonden 2019 har omkring 92% kunnat fortsätta sitt viktiga arbete.
– Tack vare Civil Rights Defenders akutfond kunde jag tillfälligt flytta till en säker plats. Det gjorde en enorm skillnad i mitt liv. Nu känner jag mig trygg, vilket gör att jag kan fortsätta arbeta, sa Angela Maldonado som är en av de 547 människorättsförsvararna som fick akutfondsstöd 2019.
Idag fortsätter Angela Maldonado att kämpa för en bättre framtid för regnskogen i Amazonas samt Colombias yngre generation.
Genom akutfonden kan människorättsförsvarare bland annat få hjälp med att täcka juridiska kostnader i samband med att de frihetsberövats eller ställs inför rätta. Stödet kan även användas för förebyggande åtgärder. Detta inkluderar allt från att förbättra säkerheten på människorättsförsvararens arbetsplats eller hem, till exempel genom övervakningskameror och inbrottssäkra dörrar, till säkerhetsutbildningar och psykosocialt stöd. Att tillfällig flytta till en säkrare plats är en viktig sista utväg för människorättsförsvarare som befinner sig i fara och som uttömt alla andra alternativ.
För att uppnå långsiktiga och hållbara säkerhetslösningar lägger vi stort fokus på förebyggande åtgärder. Målet är att i ett tidigt skede förhindra att akuta nödsituationer som leder till att en människorättsförsvarare tvingas flytta uppstår. Under 2019 gick mer än en tredjedel av stödet till säkerhetsförbättringar och uppgraderad säkerhetsutrustning. Andra typer av stöd som efterfrågades i hög utsträckning var omplacering under en kortare eller längre tid samt kombinerade insatser.
Vi eftersträvar en rättvis och balanserad könsfördelning i vårt arbete. För akutfonden innebär detta bland annat att se till att kvinnliga människorättsförsvarare i våra partnernätverk får en ökad kännedom om fonden och möjligheten att söka akutstöd. Vi arbetar även aktivt med påverkansarbete för att avskaffa könsdiskriminering, hitta möjligheter att samarbeta med kvinnorättsorganisationer och hbtqi-nätverk runt om i världen samt att eftersträva en balanserad könsrepresentation i vår egen organisation. Av de människorättsförsvarare som fick akutstöd 2019 var 55 % män, 44 % kvinnor och 1 % icke-binära.
En hög medvetenhet om genusnormer samt grundlig genusanalys är nödvändiga inslag i arbetet med akutfonden eftersom ett mål är att försäkra att medel fördelas på ett rättvist och balanserat sätt. Under 2019 arbetade Civil Rights Defenders därför tillsammans med en genuskonsult som analyserade arbetet med fonden och gav konkreta rekommendationer på hur vi kan fortsätta utvecklas inom detta område. En viktig del av arbetet är att framhålla att så kallade mjuka säkerhetsåtgärder är likvärdiga med mer traditionella och ”hårda” säkerhetslösningar, så som övervakningskameror, inbrottssäkra dörrar och larmsystem. Med ”mjuka” säkerhetsåtgärder menas bland annat moraliskt och psykologiskt stöd, psykoterapi och familjerelaterat stöd. Statistiken visar att denna typ av stöd i större utsträckning efterfrågas av kvinnliga och icke-binära människorättsförsvarare.
Ansökningar om stöd från akutfonden handläggs av Civil Rights Defenders i samarbete med våra lokala partnerorganisationer som hjälper till att utvärdera vilka behov den som söker har samt säkerställa ansökningarnas äkthet.
Under 2019 fick totalt 547 människorättsförsvarare från 23 länder stöd genom Civil Rights Defenders akutfond, bland annat från länder som Brasilien, Kambodja, Burma, Tadjikistan, Venezuela, Uganda och Ukraina. Mest stöd gick till människorättsförsvarare i Afrika och Centralasien, följt av Latinamerika och Europa.
