”Jag var inlåst ensam i ett rum i två år”
Justine Nankya spenderade två år i isolering på Luzira’s kvinnofängelse i Uganda. Hon förväntade sig aldrig att bli fri, då hon hade dömts till döden. Men efter tjugo år bakom galler blev hon äntligen frisläppt.
Justine Nankya’s problem startade när hon en dag träffade sin kusin i en taxi.
– Jag visste inte att han tänkte råna passagerarna. När polisen misslyckades med att hitta honom efter rånet blev jag arresterad. Domaren sa att jag bara skulle släppas efter att min kusin blivit gripen.
Nankya blev dömd för väpnat rån 1995 och skickades till kvinnofängelset Luzira. Under det år och två månaderna Nankya var häktad oroade hon sig ofta för sina två små barn. När Nankya senare dömdes till döden skiftade rädslan från barnen till hennes kommande dödsdom. Under den här tiden brukade vissa familjemedlemmar ta med hennes barn på besök.
Helt ensam
I de dödsdömdas sektion av fängelset fick fångarna bara ett mål mat om dagen, sedan låstes de in. Under den tid som Nankya var inspärrad var hon den enda fången i sektionen – en kal plats utan madrasser.
– Jag var inlåst ensam i ett rum i två år. För att kunna nå mig fick vakterna gå igenom fyra förstärkta dörrar. Dörren öppnades en gång om dagen, så att jag kunde ta ut hinken som var min toalett.
Efter två år släpptes Nankya ut från sin isolering, men hon stannade kvar i den extremt bevakade delen av fängelset i 18 år. Under åren togs andra fångar in, tills de totalt var 28 stycken.
Inget hopp om överlevnad
År 1999 var Nankya’s namn med på en lista över dödsdömda fångar, vars domar skickades vidare till presidenten för godkännande. När presidenten skrev under domarna två månader senare förlorade Nankya allt hopp. Men det fanns fortfarande en ljusning.
– En av dem [männen i Upper fängelset] skrev till mig att mitt namn hade tagits bort från listan, långt innan befälhavaren berättade det för mig. Det här var två månader efter att jag först hade fått höra om listan, minns Nankya.
Trots de goda nyheterna var Nankya fortfarande orolig, eftersom hon hade vänner som fanns med på listan. Natten den 28 april 1999 hängdes sedan totalt 27 fångar i Upper. Avrättningarna började 18.00 och slutade 03.30.
Lämnar fängelset
När Nankya lämnade fängelset den 23 juli 2015 blev det en glädjande återträff med släktingar, som åkt i sju bilar för att hämta henne. Det var nu det äntligen gick upp för Nankya att hennes namn faktiskt hade tagits bort från listan. Hon vet fortfarande inte hur det gick till.
– Jag möttes av min dotter, som var fyra år gammal när jag blev inlåst och som nu hade fyra barn. Jag har haft tur att inte bli stigmatiserad av min familj.
Läs hela artikeln här.
