Stockholm Pride – Ett tillfälle att visa solidaritet och support
Den här veckan samlas tusentals människor i Stockholm för att ta ställning mot diskrimineringen av HBTQ-personer, och för att tillsammans fira jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter. Men även om Prides koncept är allmänt erkänt i många delar av världen, så accepteras det inte överallt.
Homofobi och diskriminering av HBTQ-personer är vanligt i stora delar av världen. För att uppmärksamma den miljö våra kollegor och vänner tvingas att arbeta i, välkomnar vi HBTQ-aktivister från Belarus, Ryssland och västra Balkanländerna till årets Stockholms Pride.
Det har gått 22 år sedan Belarus avkriminaliserade homosexualitet, men homofobi är fortfarande ett stort problem i landet. Diskrimineringen av HBTQ-personer manifesteras i form av våld, trakasserier och hot. Situationen för HBTQ-aktivister kännetecknas av juridisk osäkerhet och osäker lagstiftning vilket resulterar i hög andel självcensur.
‒ Vi anpassar oss genom att begränsa våra uttryck, ställningstaganden och metoder för aktivism. Självcensuren blir en del av ens personlighet, säger HBTQ-aktivisten Natalia Mankouskaya.
Grannlandet Ryssland går samma väg. En väg kantad av kränkningar och brott mot HBTQ- rörelsen. Situationen har försämrats ännu mer sedan Vladimir Putin återigen blev invald som president, vilket åtföljdes av många repressiva lagstiftningar som påverkar just HBTQ-personer.
‒ Homofobi, transfobi och cishetero-sexism verkar vara oundvikligt i ett land som har en historia innehållande våld, machokultur och fångläger. I ett land där rädsla och aggression mot dem som skiljer sig från majoriteten och är marginaliserade är något som stöttas av staten och regeringen, säger Jonny Dzhibladze från Coming Out Initiative Group.
I juni antog Kremlinerna en ny lag om ”förebyggande tillvägagångsätt som poliser kan anta mot dem som äventyrar den allmänna ordningen genom våldsamt beteende mot personer som har en anti-social eller omoralisk livsstil”. Vinnichenko Tatyana, ordförande för Russian LGBT Network, menar att HBTQ-personer faller under de kategorierna.
‒ Polisen kommer att ha listor över HBTQ-personer och använda sitt förebyggande arbete mot oss. Putins regim tvingar HBTQ-organisationer och HBTQ-personer ur vårt land, säger Tatyana.
Självcensur följs av hot om förföljelse, otydliga lagar och regleringar samt nedskärningar av yttrandefrihet och påverkar djupt HBTQ-aktivisters personliga liv. Paret, föräldrarna och HBTQ-aktivisterna Alexandra och Irina från Russian LGBT Network har levt under konstant stress sedan de blev aktivister – inte minst på grund av utsattheten för deras barn.
‒ Båda två arbetar i HBTQ-organisationer och vi försvarar våra rättigheter öppet. Ett resultat är att vi tvingas ”gömma” vårt barn så mycket som möjligt för att undvika att bilder sprids på sociala medier. Vi kan inte öppet vara stolta över vårt underbara barn, säger Alexandra och Irina.
Rädsla, isolering, homofobi och hot existerar inte enbart i Ryssland och Belarus. Skyddet för hbtq-rörelsen är otillräckligt i andra europeiska stater, inte minst på Västra Balkanöarna. Till exempel så tycker 21 % av Kosovos befolkning att ”homosexuella inte är bättre än kriminella och borde straffas allvarligt”, enligt en nyligen publicerad studie finansierad av Civil Rights Defenders.
‒ I Kosovo är det patriarkatet som driver samhället och allt som inte stödjer heteronormen blir omedelbart undantryckt och ses som oacceptabelt, säger HBTQ-aktivisten Blerta Morina.
Den omfattande homofobin präglar hela regionen och HBTQ-rörelsen får utstå allvarlig diskriminering, trakasserier och andra former av våld. Trots detta blir övergreppen inte hanterade i rätten på grund av otillräckliga förslag till anti-diskrimineringslagstiftningar.
‒ Det tydligaste exemplet på detta är hatbrott. Åklagarmyndigheten har till och med idag inte erkänt ett enda våldsrelaterat hatbrott sedan det blev kriminaliserat 2012, säger den serbiska HBTQ-aktivisten Kristina Kastelac.
Den här veckan hålls Stockholms Pride för 19:e gången, där firandet sker under mer liberala förhållanden. Civil Rights Defenders är med och firar, men vill också påminna om att komma ihåg alla som kämpat, och fortfarande kämpar, för sina rättigheter i mer konservativa samhällen.
‒ Det är viktigt att komma ihåg att HBTQ-personers rättigheter inte är lika vedertagna i resten av världen, och kampen för förbättring innebär hot och mycket arbete. Vi är glada över att vi har möjligheten att välkomna vänner och kollegor från Ryssland, Västra Balkanöarna och Belarus som arbetar otröttligt för att skapa förändring i sina hemländer. Att de här aktivisterna är med på Pride och att vi marscherar med dem är viktigt för att visa solidaritet och support, säger Cecilia Rosing, Programme Officer Eurasia på Civil Rights Defenders.
Den här lördagen marscherar vi för att visa på den långa resan framför oss, men också för att fira de framgångar och positiva förändringar som skett genom hårt arbete av HBTQ-aktivister och mänskliga rättighetsförsvarare.
‒ Detta kan låta dramatiskt (vilket det också är) men till och med den här situationen för något gott med sig. De svåra tiderna vi står inför har positiva sidoeffekter. HBTQ-rörelsen har blivit starkare och mer empatisk men också mer frigjord och redo att försvara sig. Vi har en lång väg kvar och jag är glad av att vara del av resan, säger Jonny.
