JK:s skadeståndsbeslut saknar rättighetsperspektiv

Justitiekanslern fastställde nyligen att de romer som olagligt registrerats av skånepolisen ska få 5 000 kr var i skadestånd av staten. Ett beslut likt andra kritiska röster men som lämnar mycket att önska ur ett människorättsperspektiv.

JK:s beslut bygger nästintill uteslutande på Säkerhets- och integrationsnämndens slutsatser kring registrets olaglighet. Men trots tydlig markering väjer JK för frågan om etnisk diskriminering.

JK analyserar inte det faktum att de registrerade var romer och att registret är en del av det utanförskap och den diskriminering som den romska minoriteten utsatts för i decennier. Inte heller belyser JK att etnisk registrering strider mot de mänskliga rättigheterna, inte minst Europakonventionen som är gällande lag i Sverige. Vidare berör JK inte det faktum att registret tyder på att polisen tillämpar etnisk profiliering i sitt arbete.

Civil Rights Defenders anser att allvaret i kränkningarna mot de registrerade individerna endast kan förstås utifrån ett historiskt perspektiv. JK:s påstående om att de olagliga registren inte haft några reella negativa konsekvenser för de drabbade, tyder på aningslöshet och är rent förolämpande för dem som drabbats.

Om JK hade förstått vidden och djupet av den skada som historisk diskriminering ger upphov till hade hon förstått i vilken kontext de romska registren ska ses. Då hade JK kunnat formulera ett mycket skarpare beslut, och ett beslut som varit förankrat i de mänskliga rättigheterna. Hon hade också landat i långt högre skadeståndsnivåer – och därmed kunnat erbjuda de registrerade romerna en upprättelse som varit relevant i förhållande till den människorättskränkning de utsatts för.

Du kan läsa Justitiekanslerns beslut här.