Långt kvar till pressfrihet
Endast 4 av Europarådets 27 principer för pressfrihet har implementerats i Serbien, visar den första vittomfattande rapporten som gjorts om mediasituationen i landet: Serbian Media Scene VS European Standards. Fri press är en grundsten för demokratisk utveckling, i denna rapport uppenbaras de utmaningar som den serbiska mediescenen står inför. Rapporten är resultatet av ett flerårigt forskningssamarbete mellan Civil Rights Defenders och lokala partner.
Rapporten Serbian Media Scene VS European Standards, publicerad i maj 2012, baseras på Europarådets Indicators for Media in a Democracy [1] (ung, Indikatorer för medier i en demokrati).
Bristen på transparens av ägandeskapet av medierna, politisk påverkan och journalisternas säkerhet tas upp som tre områden där den inhemska tillämpningen och europeiska normer skiljer sig drastiskt åt.
Att serbiska medier står under hög press framgår av de 73 fall av grova kränkningar av pressens friheter och rättigheter, som rapporterats under 2011. Utav dessa rör 9 fysiska attacker mot journalister, 18 hot och 4 avsked av chefer. Samtidigt har 242 åtal, i Belgrad endast, mot medierna tagits till domstol. Majoriteten (93 procent) av dessa handlar om skadestånd för skadat rykte, de begärda summorna rör sig mellan 3 och 100 miljoner Euro.
Serbian Media Scenen VS European Standards är ett resultat av ett flerårigt forskningssamarbete mellan Civil Rights Defenders, Association of Independent Electronic Media (ANEM), Independent Journalists’ Association of Serbia (IJAS), Local Press Association och Independent Journalists’ Association of Vojvodina, och skrevs i syfte att uppmärksamma lagstiftare, yrkesverksamma och andra experter inom medieområdet på de avvikelser från europeiska normer som negativt påverkar pressfriheten i Serbien idag. Den lagstiftande, politiska, ekonomiska och professionella miljön som medierna verkar inom har analyserats och 240 chefredaktörer i 79 städer har intervjuats.
[1] I oktober 2008 antog Europarådets parlamentariska församling listan med 27 indikatorer (Resolution 1636), samt Rekommendation 1848/2008 genom vilken alla medlemsländer uppmanas att göra analyser av pressfriheten i det egna landet utifrån de 27 indikatorerna. Europarådets ministerkommitté rekommenderades samtidigt att väga in indikatorslistan när mediesituationen i medlemsländerna bedöms.
