Debatt: Mänskliga rättigheter måste styra polisens våldsanvändning
Debattinlägg i Sydsvenskan 27/8-2014:
Regeringen måste genomföra institutionella reformer som möjliggör en oberoende granskning av polisens våldsanvändning och som garanterar människors rätt att fredligt utöva sin mötes- och yttrandefrihet. Det skriver Robert Hårdh, chef för Civil Rights Defenders.
Efter protesterna mot det nazistiska partiet Svenskarnas partis möte i Limhamn i lördags fick flera personer vård vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Av allt att döma hade skadorna uppstått på grund av polisens insatser. Rapporter från lördagens demonstration ger intryck av att polisen använt övervåld mot demonstranterna, vilket är oacceptabelt ur ett människorättsperspektiv.
Berättelserna om vad som föranledde den våldsamma polisinsatsen går isär och händelsen ska nu granskas av polisens internutredare. Civil Rights Defenders kommer att bevaka det juridiska efterspelet och särskilt i vilken mån mänskliga rättigheter tas i beaktande i processen.
I en rättsstat har polisen en central roll för att upprätthålla lag och ordning och för att försvara grundläggande rättigheter som mötes- och yttrandefrihet. Det finns tillfällen då polisen har rätt att ta till våld. Men Europakonventionen – gällande rätt i Sverige – och FN:s människorättsprinciper sätter gränser för polisens våldsutövande. Våldsmonopolet får bara utövas när det är absolut nödvändigt och när våldet står i proportion till allvaret i det hot som föreligger och till de legitima intressen som ska värnas. Organisering och planering av en polisinsats ska så långt som möjligt minimera risken för våldsanvändning.
Det finns anledning att fråga sig om dessa människorättsregler respekterades i Malmö under lördagen.
Händelseförloppet måste nu klargöras i detalj så att alla fakta om vad som egentligen hände under demonstrationen kommer fram – inte minst eftersom vi nu vet att polisen upprepade gånger har ändrat sin version av förloppet. Men polisen måste också svara på om och hur deras agerande överensstämmer med gällande rätt och centrala människorättsprinciper. Vilken hotbild fanns egentligen mot polis och motdemonstranter som motiverade en så drastisk reaktion? Hur såg riskbedömningen ut inför beslutet att upprepade gånger rida rakt in i en stor folkmassa? Övervägdes alternativa handlingssätt som hade kunnat få mindre våldsamma konsekvenser?
Vi frågar oss också om polisens insats, med tanke på att manifestationen var känd i förväg, inte borde ha kunnat planeras bättre så att riskerna för ett våldsamt händelseförlopp kunnat minimeras.
Efter lördagens händelse har oroliga röster höjts över att människor framöver inte kommer att våga protestera mot nazism och rasism av rädsla för att attackeras av polis. Liknande farhågor uttrycktes efter nazistattacken i Kärrtorp i december då polisen var oförmögen att skydda de demonstrerande mot nazisternas våld. Detta är mycket allvarligt.
Civil Rights Defenders kräver att mänskliga rättigheter får en central roll i den åklagarledda granskning som nu inletts av polisens ingripande i Malmö. Ansvar måste utkrävas för den våldsanvändning som skett utan stöd i lag. En rättighetsbaserad utredning är viktig både för de drabbade och för att säkerställa medborgarnas förtroende för staten och dess myndigheter med polisen i spetsen.
Utöver detta bör Justitieombudsmannen, JO, initiera en granskning av polismyndighetens agerande i Malmö, från början till slut, utifrån våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter. JO bör särskilt ta hänsyn till det faktum att polisvåld kan avskräcka människor från att demonstrera och sådant våld därför innebär ett allvarligt hot mot allmänhetens rätt att fredligt uttrycka sina åsikter.
Det finns också skäl för regeringen att se över reglerna för hur brottsmisstankar mot poliser utreds. Idag utreder den svenska polisen sig själv, vilket kritiserats av internationella människorättsorgan. Detta är en fråga som nu måste ges högsta politiska prioritet av regeringen. De glidningar i beskrivningen av händelseförloppet i Malmö som polisen ägnat sig åt de senaste dagarna visar inte minst hur centralt det är att en oberoende instans granskar polisens agerande.
Polisen är och ska vara demokratins försvarare. Våld i detta syfte är ibland oundvikligt men ska då ske inom ramen för nationell och internationell rättighetslagstiftning.
I ljuset av det som nu har hänt förväntar vi oss att ansvariga myndigheter omedelbart agerar för ansvarsutkrävande efter polisvåldet i Malmö. Dessutom måste regeringen genomföra institutionella reformer som möjliggör en oberoende granskning av polisens våldsanvändning och som garanterar människors rätt att fredligt utöva sin mötes- och yttrandefrihet.
Robert Hårdh
