Förslaget om ”Stärkt konstitutionell beredskap” riskerar demokratin

Regeringens förslagna proposition Stärkt konstitutionell beredskap innebär omfattande ändringar i grundlagen. Syftet är att stärka Sveriges förmåga att hantera krig och allvarliga kriser, men bakom förslaget döljer sig en risk för en betydande maktförskjutning, från riksdagen till regeringen, som hotar demokratins grundprinciper.

Vad innebär förslaget?

Förslaget gör det möjligt för regeringen att, vid en situation som beskrivs som en ”allvarlig kris i fredstid”, tillfälligt ta över riksdagens lagstiftande makt. Problemet är att termen är otydligt definierad: det finns inga klara gränser för vad som räknas som en sådan kris, vilket öppnar för godtyckliga tolkningar.

Detta innebär alltså att makten skulle kunna förskjutas från riksdagen, folkets främsta företrädare, till regeringen i en krissituation också i fredstid, och vad som är särskilt allvarligt är att regeringen själv får avgöra när en sådan kris föreligger. Eftersom definitionen är så vag, skulle detta kunna utnyttjas politiskt och även om befogenheterna sägs vara tidsbegränsade saknas tydliga spärrar mot att de förlängs genom upprepade beslut. I praktiken riskerar detta att kunna leda till en långvarig maktförskjutning.

Demokratin backar globalt

Vi måste också se förslaget i ett större sammanhang. Demokratin är på tillbakagång i många delar av världen, och autokratiska krafter växer sig starkare. Vi ser det i Europa, i länder som Ungern, Slovakien och tidigare Polen, där rättighetsskyddet har försvagats, särskilt när det gäller yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och organisationsfrihet. Att i denna omvärld skapa möjligheter för regeringar att ta över makten på det sätt som propositionen föreslår är oroande. Förslaget vittnar om en stark föreställning om att Sverige är immunt mot den typen av utveckling, vilket naturligtvis inte är fallet. I den omvärld vi befinner oss i behöver vi i stället stärka skyddet för demokrati och våra rättigheter.

Det finns bättre lösningar

Sverige behöver beredskap för kriser, men det ska ske genom förberedda beredskapslagar och stärkt samarbete mellan riksdag och regering, inte genom att ge regeringen möjlighet att kringgå folkets främsta företrädare. Demokratin måste stå stark även i svåra tider.

Förslaget planeras att röstas om i riksdagen onsdagen 3 december. Vår ordförande Hanna Gerdes tillsammans med vår chefsjurist John Stauffer skriver idag en debattartikel om ämnet i Altinget. Läs den här