12-årige Trond överlämnar 10 000 namn till regeringen: ”Ge barn rätt att klaga”

Idag, på barnkonventionens dag den 20 november, lämnade 12-årige Trond från Solna tillsammans med Civil Rights Defenders över 10 640 namnunderskrifter till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Kravet: att Sverige rättsligt binder sig till (ratificerar) det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Ett tillägg som ger barn rätt att klaga till FN när deras rättigheter kränks och de inte fått rättvisa på hemmaplan.

Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har Sverige tagit viktiga steg för att stärka barns rättigheter. Men ett centralt verktyg saknas fortfarande, nämligen det tredje tilläggsprotokollet. Genom kampanjen Det finns ett bättre sätt att skydda barn kräver Civil Rights Defenders, tillsammans med över 10 640 personer i Sverige, att regeringen ratificerar det tredje tilläggsprotokollet. Kravet delas av 18 andra organisationer som i somras uppmanade regeringen att agera. 

Trond, som själv engagerat sig i frågan, har samlat in underskrifter och träffat kommunstyrelsen i Solna för att lyfta barns rättigheter. 

– Barn har rätt till att säga ifrån när vuxna gjort fel.

– Det är konstigt att Sveriges ledare säger att barnkonventionen är viktig men avfärdar och förminskar barns röster. Vi har rätt till att bli hörda och sedda, säger Trond Scholtens Pennanen.

Ministern tog emot namnunderskrifterna och besvarade frågor om barns delaktighet och behovet av tydliga rättsprocesser. Hon betonade vikten av att undvika mekanismer som skapar långa handläggningstider eller ger barn en felaktig bild av överklagandemöjligheter.

Barns rättigheter i Sverige hotas allt mer

Redan 2023 kom en statlig utredning fram till att Sverige bör ratificera protokollet. I FN har Sverige vid upprepade tillfällen fått skarp kritik för att inte ha ratificerat protokollet, nu senast vid UPR-granskningen i maj 2025. Trots detta har Sverige ännu inte anslutit sig. Samtidigt har 52 andra stater ratificerat, däribland Finland, Danmark, Tyskland och Ukraina. Barn i Sverige har därmed ett svagare internationellt rättsskydd än barn i en lång rad andra länder. 

– Sverige har historiskt varit ett föregångsland för barns rättigheter. Men vi ser tecken på att den positionen håller på att förändras. Nya politiska förslag riktar sig direkt eller indirekt mot barn. Så som särskilda barnfängelser, försämrad familjeåterförening och sänkt straffbarhetsålder. Samtidigt kan barn inte klaga till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränks, trots att barnkonventionen är svensk lag, säger Sofia Walan, generalsekreterare på Civil Rights Defenders.   

– Att ratificera tredje tilläggsprotokollet borde vara en självklarhet.

Regeringens motivering håller inte

Regeringens skäl för att inte ratificera i sitt svar på årets UPR-granskning, såsom hänvisningar till barnrättskommitténs långa handläggningstider, håller inte. Handläggningstider är ytterst en fråga om resurser, inte ett argument för att stå utanför en etablerad internationell mekanism för ansvarsutkrävande. 

Sverige skulle ha större möjlighet att påverka och stärka systemet genom att faktiskt ansluta sig. Barnrättskommittén är mindre överbelastad än många andra FN-organ eftersom få stater ännu är parter till protokollet. Därtill har kommitténs individuella avgöranden ett betydande värde, då de fungerar som auktoritativa tolkningar av barnrätten och påverkar nationell rättstillämpning. En ökad anslutning, där Sverige kan gå före, skulle ge protokollet större tyngd och bidra till starkare genomslag för barns rättigheter både nationellt och internationellt.  

Det finns ett bättre sätt att skydda barn

Civil Rights Defenders, Trond och över 10 000 personer i Sverige kräver att regeringen att ratificerar det tredje tilläggsprotokollet, tar barns rättigheter på allvar och säkerställer att barnkonventionen gäller fullt ut i Sverige. Tack till alla som skrivit under.

Det finns ett bättre sätt att skydda barn. Det börjar med att Sverige tar ansvar och agerar.