Civil Rights Defenders vann historisk seger i Hovrätten

I september 2013 kunde Dagens Nyheter avslöja att polisen i Skåne hade fört ett register över nära 4 700 romer eller personer med nära anknytning till romer. Att registret var olagligt rådde det enighet om. Men att registret var etniskt grundat tog ingen ställning för och därför stämde Civil Rights Defenders och elva romer, varav tre barn, svenska staten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den 28 april 2017 föll den historiska domen – Svea hovrätt slog fast att det handlade om etnisk diskriminering.

Nästan fyra år efter nyheten om Skånepolisens register var rättsprocessen över. Då hade Civil Rights Defenders, som företrädde de elva målsägarna, kämpat för att få rätt i både tingsrätten och hovrätten. Domen var viktig. Framför allt för de drabbade vars rättigheter kränkts och för andra romer, men också för samhället i stort. Strategiskt var det viktigt att visa på förekomsten av etnisk diskriminering i det svenska samhället, även inom offentliga institutioner.

Men låt oss göra en tillbakablick. Romer är, och har alltid varit en grupp som lever i stor utsatthet såväl i Sverige som i andra Europeiska länder. Främlingsfientlighet och diskriminering är en del av romers vardag och många står helt eller delvis utanför samhället. Ändå kom Dagens Nyheters avslöjande om registret som en chock för många romer. Det blev också början på en resa där tilliten till det svenska samhället och rättsväsendet återigen fick sig en rejäl törn.

Varför är jag registrerad?

Tänk dig att du får veta att du finns med i ett av polisens register. Inte på grund av att du, eller någon i din familj, har gjort något fel eller begått något brott. Du finns med enbart för att du råkar ha en viss etnisk tillhörighet. Du hittar också dina barn, bara några år gamla, i polisens register. Lägg därtill att registret innehåller både döda personer och personer som inte har bott i Sverige på många år. Varför kan man fråga sig? Vilket romerna gjorde – utan att få något svar.

Vi stämmer staten

Registret konstaterades tidigt vara olagligt av flera olika instanser. Justitiekanslern beslutade att alla i registret skulle få en ersättning på 5 000 kronor för att deras rättigheter kränkts. Däremot ville ingen vidkännas att registret hade ett etniskt perspektiv och någon rimlig förklaring till varför registret upprättats gavs inte heller.

För romer var det själva knäckfrågan. Det var det även för Civil Rights Defenders, som arbetar för mänskliga rättigheter såväl i Sverige som i övriga världen. Efter en dialog med några av de drabbade lämnade vi tillsammans in en stämningsansökan mot staten till tingsrätten i mars 2015.

Vinst i tingsrätten men JK överklagar

Målet processades i första instans under våren 2016 och det slutade med att Civil Rights Defenders och de elva målsägarna vann mot staten i Stockholms tingsrätt i juni samma år. Domen slog fast att de elva personerna i målet registrerats enbart på grund av sin etniska tillhörighet, vilket bryter mot såväl polisdatalagen som Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Domslutet inkluderade även hänvisningar till de övergrepp som romer i Sverige historiskt har utsatts för från statsmaktens sida. Tingsrätten utdömde också ett skadestånd på 30 000 kronor till var och en av målsägarna.

Men innan domen vunnit laga kraft överklagade Justitiekanslern, med hänvisning till att det funnits andra skäl till att registret upprättats. Det innebar en ny domstolsprocess under våren 2017, denna gång i Svea hovrätt. Glädjande nog fastställde hovrätten tingsrättens dom och i maj 2017 var fallet avslutat. Kort därpå beslutade staten, via Justitiekanslern, att betala ut skadeståndsbeloppet, om 30 000 kronor, till samtliga av de nära 4700 romer som registrerats – det största sammanlagda skadestånd staten någonsin betalat ut.

Strategiskt viktigt fall

En process av den här magnituden är mycket dyr och komplex, och frågan är om de romer som utsatts för kränkningen haft resurser att driva fallet på egen hand. Samarbetet mellan de elva drabbade romerna och Civil Rights Defenders var en förutsättning för att nå framgång. För Civil Rights Defenders, liksom andra organisationer, är den här typen av process ett viktigt arbetsverktyg. Att som organisation ta sig an ett rättsfall för att rikta strålkastarljuset mot ett generellt problem och åstadkomma en bredare samhällsförändring kallas för strategisk processföring.

I det här fallet ville Civil Rights Defenders inte bara säkerställa upprättelse för de elva vi företrädde eller de övriga som registrerats, utan även lyfta upp frågan om diskriminering av en minoritetsgrupp samt svenska statens brott mot de mänskliga rättigheterna. Det var ett ansvarsfullt jobb, inte minst eftersom mycket stod på spel, såväl för romerna som för andra grupper i samhället som får utstå diskriminering.

Hur ska vi förhindra att det händer igen?

Domen innebar att vi, svart på vitt, fick fastslaget att registret var olagligt och att det handlade om att polisen använder sig av etnisk profilering. Nu återstår att se till att det inte händer igen. För polisen handlar det om att se över och förändra interna processer och arbetssätt, samt arbeta med sin värdegrund för att kunna åstadkomma en attitydförändring. Även om rättvisa är skipad är arbetet långt ifrån avslutat.

Rapport om etnisk profilering

Mot bakgrund av bland annat skånepolisens register har Civil Rights Defenders, tillsammans med Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, tagit fram rapporten Slumpvis utvald. Rapporten, som släpptes i december 2017, bygger på intervjuer med såväl poliser som människor som drabbats av etnisk profilering. Syftet med rapporten är att fördjupa förståelsen kring etnisk diskriminering inom polisen i Sverige.