Minskad sekretess mellan myndigheter

Status: Under 2022 tillsattes en utredning med uppgift att undersöka förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter. I september 2024 presenterade regeringen ett förslag, som i huvudsak överensstämmer med utredningens, om att det ska införas en ny lag som ger vissa statliga myndigheter samt kommuner, regioner och skolor en skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter, både på begäran och på eget initiativ. Förslaget innebär bland annat att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ges utökade möjligheter att trots sekretess lämna uppgifter som “behövs i den brottsbekämpande verksamheten”. Lagändringarna föreslås träda i den 1 april 2025.

Kommentar: Förslaget om utökad informationsdelning med brottsbekämpande myndigheter riskerar att kränka enskildas personliga integritet och leda till en övervakning och kartläggning av enskildas personliga förhållanden. Förslaget innebär att personuppgifter kommer behandlas på nya sätt, av nya aktörer och i en mycket större omfattning. Till exempel kan det röra sig om uppgifter från ett barns skola, om barnets etnicitet, umgänge eller släkt. Det kan också röra sig om uppgifter från sjukvården rörande exempelvis en skottskadad person. Förslaget skulle innebära en skyldighet för skolor att, utan att polisen begärt det, lämna uppgifter om elever till polisen, om rektorn bedömer att uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. En sådan anmälningsplikt riskerar att skada tilliten mellan skola och elev. För individer som är oroade över att kartläggas av brottsutredande myndigheter kan det skapa ett hinder för att åtnjuta rätten till hälsa och utbildning.

Den föreslagna anmälningsplikten blir sannolikt svår att tillämpa och riskerar att leda till att mer information än vad som är nödvändigt delas med brottsbekämpande myndigheter. Det kommer att vara mycket svårt för exempelvis rektorer att bedöma vilka uppgifter som behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Det är ju endast de brottsbekämpande myndigheterna själva som vet vilka uppgifter de faktiskt behöver. I utredningen påpekas också att uppgiftsinhämtningen bedöms få störst genomslag på underrättelseområdet. Det är i det avseende viktigt att påminna om att individer som omfattas av de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet inte är misstänkta för något konkret brott.

Den minskade sekretessen mellan myndigheter är särskilt oroväckande i relation till de övriga förslag som Tidöpartierna vill driva fram i relation till personer som inte är misstänkta för brott, exempelvis förslagen om utökade möjligheter att använda hemliga preventiva tvångsmedel. 

Flera statliga utredningar har eller har nyligen haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förbättrade möjligheter för myndigheter att dela information kopplat till brottsförebyggande eller brottsbekämpande arbete. Detta har resulterat i att de sammantagna potentiella effekterna och konsekvenserna av förslagen är svåröverskådliga. Det är därför nödvändigt att regeringen tar initiativ till en samlad översyn och konsekvensanalys av hur förslagen kan komma att påverka skyddet för den personliga integriteten. 

Senast uppdaterad: 2024-12-03