Hög tid att frige Burmas fängslade kvinnor

– De kvinnor i Burma som intresserar sig för politik och deltar i politiken riskerar våld, tortyr och mord.

Det sa demokratiaktivisten Nilar Thein i en intervju med Radio Free Asia 2007, året innan hon fängslades.

Burmas kvinnliga människorättsförsvarare kämpar inte bara mot den repressiva regimen. Traditionella könsroller har kringskurit deras medverkan i politiken och näringslivet och gjort dem särskilt utsatta i kampen för demokrati. Regimen i Burma är helt mansdominerad. Få kvinnor återfinns på beslutsfattande positioner i regeringen. Så även i den nya nationalförsamlingen, där endast 20 kvinnor återfinns bland de 498 ledamöter som valdes till båda kamrarna. Nilar Thein är en av många framträdande kvinnor som riskerar liv, hälsa och familj på grund av sitt försvar för de mänskliga rättigheterna.

– Nilar Thein och andra kvinnliga människorättsförsvarare i Burmas fängelser får inte den uppmärksamhet deras situation kräver, säger Robert Hårdh, chef för Civil Rights Defenders, på Internationella kvinnodagen 2011.

Nilar Thein avtjänar ett 65-årigt fängelsestraff i Thayetfängelset för att ha deltagit i regimkritiska demonstrationer 2007. När regimen grep flera ledande demokratiaktivister, däribland hennes man, protesterade Nilar Thein och krävde att de skulle släppas. Eftersom hon också riskerade att fängslas gick hon under jorden. Men hon fortsatte uppmana det internationella samfundet att höja rösten mot juntans grova kränkningar av mänskliga rättigheter i Burma. Den 10 september 2008 greps hon.

Sexuella övergrepp

Mellan 1996 och 2005 satt Nilar Thein fängslad för regimkritiska aktiviteter. Hon har berättat hur fängelsepersonalen och våldtäktsdömda manliga fångar utsatte henne och andra kvinnliga fångar för sexuella övergrepp och trakasserier. När de anmälde det var det kvinnorna som straffades.

– De burmesiska myndigheterna måste utreda misstankar om tortyr, sexuellt våld och trakasserier mot kvinnliga politiska fångar och straffa de skyldiga, säger Robert Hårdh.

Nilar Thein, nu 39 år gammal, har haft återkommande sjukdomsbesvär men nekats vård, rapporterar människorättsorganisationer. I december 2010 placerades hon i isoleringscell och fick inte ta emot besök från familjen på över en månad. I protest inledde hon då en hungerstrejk. På grund av svårigheterna att få ut information är det inte känt när hon avslutade hungerstrejken eller hur hennes hälsotillstånd ser ut idag.

Också hennes man, Kyaw Min Yu, dömdes till 65 års fängelse för inblandning i protesterna 2007. De sitter i olika fängelser medan deras nu fyraåriga dotter bor hos släktingar.

Fredliga demonstrationer 2007

Demonstrationerna 2007 kallas även för saffransrevolutionen eftersom munkar i saffransfärgade kåpor tog täten. Under några dagar i september kunde omvärlden följa deras fredliga protester för demokrati och rättvisa i manifestationer som påminner om vinterns händelser i Egypten, Tunisien och Libyen. Efter några dagar slog juntan ner mot demonstranterna med våld. Enligt oberoende källor dödades uppemot 150 personer. Tusentals personer greps under och som en direkt följd av demonstrationerna. Ett tusental sitter kvar i fängsligt förvar i dag tillsammans med ytterligare drygt tusen andra politiska fångar.

Minst 169 av dem är kvinnor. Människorättsförsvararna Suu Suu Nwe, Phyu Phyu Thin och Nilar Thein tillhör de mest namnkunniga. Alla tre avtjänar långa straff i fängelser där förhållandena är så dåliga att de kan beskrivas som livshotande. Regimen har även riktat in sig på att gripa kvinnor vars män eller fäder är demokratikämpar. Flera kvinnor sitter fängslade som gisslan för att myndigheterna inte lyckats gripa deras män eller fäder.

Tillsammans med Suu Suu Nwe and Phyu Phyu Thin, tilldelades Nilar Thein 2007 Homo Homini-priset av den tjeckiska människorättsorganisationen People in Need. I motiveringen betonade juryn hennes arbete för att främja demokrati och mänskliga rättigheter och hennes roll som förespråkare av icke-våld för att lösa politiska konflikter.

Få tecken på förbättringar

I en rapport från 2008 uttrycker FN:s Kvinnokommitté oro över det utbredda våldet mot kvinnor i Burma. Den tystnad och straffrihet som omgärdar sexuellt våld mot kvinnor indikerar social acceptans och kommittén påpekar att våld särskilt drabbar marginaliserade och sårbara kvinnor och flickor. FN:s Kvinnokommitté granskar hur stater lever upp till sina åtaganden under kvinnorättskonventionen, en konvention som Burma ratificerat.

Sårbarheten ökar ytterligare eftersom mycket få enskilda organisationer tillåts verka i Burma. Bevakning och rapportering av människorättssituationen sker, som tidigare, i stort sett under radarn och de människorättsförsvarare som utför arbetet tar stora risker. Det finns inte heller något som tyder på politiskt töväder efter parlamentsvalet i november 2010.

– Det finns inga tecken på förändring mot demokrati i Burma.

Det slog oppositionsledaren Aung San Suu Kyi fast när hon i februari uppkopplad på telefon svarade på frågor från svenska Burmaaktivister och politiker i riksdagshuset. Hon ansåg att det var alltför tidigt för omvärlden att ompröva sin politik, inklusive sanktionerna, gentemot Burma.

Också Civil Rights Defenders oroar sig för begynnande diskussioner om att lyfta sanktionerna. Sverige och EU får inte se ett riggat val som ett steg i riktning mot demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna utan måste stå fast vid sin hållning gentemot Burma.

– Omvärldens agerande mot juntan får inte baseras på förhoppningar, utan måste styras av handling. Massfrigivanden av politiska fångar, som Nilar Thein, skulle vara en sådan handling, säger Robert Hårdh.