Sverige får inte vara tyst om Burma

I dag kommer Burmas ledare Aung San Suu Kyi till Stockholm. Inför besöket uppmanar vi Sverige att lyfta de allvarliga kränkningarna mot etniska och religiösa minoriteter, journalister, och försvarare av mänskliga rättigheter som har fortsatt och förvärrats efter att den NLD-ledda regeringen kom till makten.

Debatt via SVT nyheter 12 juni 2017:

Sverige har under årtionden varit en viktig aktör för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma, bland annat genom sitt långvariga stöd till Burmas demokratiaktivister.

När nu Aung San Suu Kyi, Burmas de facto ledare, kommer till Stockholm i dag är det ett självklart tillfälle att glädjas åt de framsteg som gjorts i Burma under senare år. Men även att lyfta de allvarliga

kränkningarna mot etniska och religiösa minoriteter, journalister, och försvarare av mänskliga rättigheter som har fortsatt och förvärrats efter att den NLD-ledda regeringen kom till makten.

Aung San Suu Kyis status som demokratiikon får inte få Sverige att tystna. Vi var många som jublade när Aung San Suu Kyi 2016 bildade Burmas första folkvalda regering på över 50 år. Efter årtionden av militärdiktatur hade folket äntligen fått säga sitt.

Ett år senare har euforin märkbart mattats både i Burma och i omvärlden. Det första året med den nya regeringen har på många sätt varit en besvikelse och begränsningarna i reformerna har blivit tydliga.

Trots regeringsskiftet har militären fortfarande stor makt. Att Aung San Suu Kyi och NLD vill se en demokratisering av Burma är det få som tvivlar på men frågan är hur? Det framstår alltmer som att Aung San Suu Kyi saknar en plan. Vi är många som förvånas över hennes nära samarbete med militären och hennes avsaknad av kritik mot militären för den eskalerande krigföringen mot de etniska minoriteterna.

De långvariga kränkningarna mot rohingyas kan enligt FN utgöra brott mot mänskligheten. Det är också anmärkningsvärt att inte mer har hänt när det gäller yttrandefrihet. Censuren har till och med ökat under Aung San Suu Kyis regeringsinnehav. Repressiva lagar används systematiskt för att tysta journalister och aktivister. Över 50 aktivister har åtalats för förtal sedan NLD regeringen tillträdde .

Vi vill därför lyfta fram dessa frågor som särskilt relevanta att belysa under Aung San Suu Kyis besök till Sverige:

Vikten av en inkluderande fredsprocess där alla etniska grupper deltar på lika villkor i genuina förhandlingar.

Aung San Suu Kyi har sagt att fred är den viktigaste frågan i Burma, men i den senaste fredskonferensen som just avslutats deltog bara 40 procent av de etniska grupperna, inga representanter från civilsamhället och ytterst få kvinnor. Samtidigt har militärens angrepp i Kachin och norra Shanstaten eskalerat. Över 100 000 människor lever som internflyktingar. Varken Aung San Suu Kyi eller burmesisk media kritiserar militären för dess övergrepp på civilbefolkningen.

Att den burmesiska regeringen samarbetar med den FN utsedda ”fact finding mission” som ska undersöka om brott mot de mänskliga rättigheterna begåtts mot rohinyas och andra minoriteter.

Aung San Suu Kyis flathet när det gäller övergreppen mot rohingya har chockat omvärlden. Hennes och regeringens vägran att samarbeta med FN för att undersöka vad som har hänt är oacceptabel. Hennes hänvisning till den interna kommission som leds av Kofi Annan är en avledningsmanöver; denna kommission har inte till uppgift att undersöka brott mot mänskliga rättigheter. De är också av yttersta vikt att hjälpsändningar släpps fram till rohingya och att de garanteras medborgarskap.

Att yttrandefrihet garanteras och censuren upphör.

Flera lagar används för att begränsa yttrandefriheten, och journalister och de som försvarar mänskliga rättigheter lever under allt större risk att bli åtalade. Repressiva lagar måste omedelbart tas bort.

Kristina Jelmin
Verksamhetsansvarig, Svenska Burmakommittén

Robert Hårdh
Chef, Civil Rights Defenders

Anna Sundström
Generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center