Nicaragua: Människorättsförsvarare fråntagna medborgarskap

I onsdags fråntog den nicaraguanska regeringen 94 personer sina medborgarskap. De som drabbades var människorättsförsvarare, politiker, journalister och till och med studenter. Händelsen ska ses som en förlängning av förra veckans händelse när 222 politiska fångar landsförvisades. President Daniel Ortega gör sig av med alla kritiska röster från landet, i strid med internationell rätt och de mänskliga rättigheterna.

Nicaraguas president Daniel Ortega har under flera år omöjliggjort allt trovärdigt oppositions- och människorättsarbete i landet genom hot, trakasserier och godtyckliga frihetsberövanden. Före valet 2021 fängslades samtliga oppositionskandidater, för att säkerställa att Daniel Ortega behöll sin position vid makten. Angreppen mot dissidenter och människorättsförsvarare i landet blir allt hårdare.

Statslöshet berövar människor grundläggande mänskliga rättigheter

Att frånta människor deras medborgarskap är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna eftersom medborgarskap är grundpelaren i alla mänskliga rättigheter. Statslösa personer förvägras sina medborgerliga och politiska rättigheter och kan ha svårt att få tillgång till mänskliga rättigheter som utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning och fri rörlighet. Daniel Ortegas handlingar skapar ett farligt prejudikat.

– Daniel Ortega försöker bli av med alla som vågar stå upp mot hans regim. Och risken är att andra auktoritära regimer kommer att följa i hans fotspår, säger Erik Jennische, chef för Latinamerikaavdelningen på Civil Rights Defenders.

Att göra en person statslös bryter mot artikel 15 i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Det bryter också mot ett FN-fördrag som antogs 1961, som fastställer tydliga regler för att förhindra statslöshet. Enligt detta fördrag, som även undertecknats av Nicaragua, kan regeringar inte ”beröva någon person eller grupp av personer deras medborgarskap på grund av vederbörandes ras eller av etniska, religiösa eller politiska skäl.”

Sverige och EU måste agera

Den svenska regeringen måste som nuvarande ordförandeland i EU agera snabbt.

– För det första är respekten för de mänskliga rättigheterna en ”väsentlig del” i det så associeringsavtal som finns mellan EU och sex länder i Centralamerika, däribland Nicaragua. Det faktum att respekten för de mänskliga rättigheterna har så stark status i avtalet innebär att det finns mycket konkreta åtgärder som en part i avtalet bör vidta om en annan part kränker de mänskliga rättigheterna. De svenska regeringarna bör därför omedelbart inleda en sådan process, säger Erik Jennische.

– Det andra steget den svenska regeringen behöver ta är att ta upp den snabbt försämrade människorättssituationen i Nicaragua på dagordningen inför toppmötet mellan EU och Celac i juli.

(Celac: Gemenskapen för latinamerikanska och karibiska stater)

– Den svenska regeringen behöver övertyga EU om att sätta press på nicaraguanska regeringen att frige alla politiska fångar och garantera alla nicaraguaners rätt att återvända till sitt hemland. Dessutom måste den se till att de som är ansvariga för massiva kränkningar av de mänskliga rättigheterna ställs till svars samt kräva att Nicaraguas regering skapar förutsättningar för demokratiska val, säger Erik Jennische.