Civil Rights Defenders fyller 40 år
Idag är det 40 år sedan Gerald och Monica Nagler grundade den Svenska Helsingforskommitten, som idag är den internationella människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Syftet var då som nu att stötta världens modigaste människor – människorättsförsvarare.
Den 11 oktober 1982 skrev Gerald och Monica Nagler tillsammans med 15 ytterligare medgrundare på det dokument som lade grund för Svenska Helsningsforskommittén, idag Civil Rights Defenders, hemma i deras kök på Lidingö. Inför grundandet hade Gerald och Monica, som insåg att de själva var relativt okända, samlat många svenska kända politiker, akademiker och kulturpersonligheter som uttryckte stöd för initiativet bland andra författaren Astrid Lindgren och komikern Tage Danielsson.
Huvudsyftet då var att stödja utsatta människorättsförsvarare i Sovjetunionen och andra länder inom östblocket, att uppmärksamma förföljelserna av dem samt att kräva att de som var fängslade skulle friges och deras rättigheter respekteras.
“Idag uppmärksammar vi Civil Rights Defenders 40-åriga kamp för mänskliga rättigheter och demokrati. Vi firar alla de tusentals modiga människor vi jobbat tillsammans med. Vissa kända, men de allra flesta okända män och kvinnor, som utan att få något erkännande för sitt arbete, riskerat sina liv för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter”, säger Hanna Gerdes, styrelseordförande för Civil Rights Defenders.
En av många helsingforskommittéer
Den svenska kommittén var en av många nationella helsingforskommittéer som grundades vid tiden för att övervaka efterlevnaden av Helsingforsdeklarationen som undertecknades 1975 av 35 länder, däribland Sovjetunionen, för att garantera säkerhet och samarbete efter andra världskriget. I sluttexten står det uttryckligen att respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för fred och vänskapliga relationer mellan staterna.
Det som började som en idé hemma hos Gerald och Monica har idag vuxit till en global människorättsorganisation.
Efter Berlinmurens fall skiftade organisationen gradvis fokus och arbetssätt. Upplösningen av det före detta Jugoslavien och de efterföljande krigen under 1990-talet gjorde att organisationen inledde ett arbete på Västra Balkan som än idag är mycket omfattande. De statskontrollerade medierna användes i alla de jugoslaviska republikerna som en del i krigföringen för att piska upp hatet mellan folkgrupperna. Arbetet handlade i första hand om att stödja de goda krafter som fanns och skapa förutsättningar för fler och oberoende informationskällor som kunde balansera den officiella bild som förmedlades.
Under 00-talet började frågor om hur Sverige levde upp till sina åtaganden om mänskliga rättigheter blir en allt viktigare del av organisationens arbete, både gällande hemlig övervakning och där den internationella kampen mot terrorism resulterat i flera grova kränkningar av mänskliga rättigheter i Sverige.
Idag stöttar Civil Rights Defenders tusentals människorättsförsvarare i över 50 av världen mest repressiva länder på fyra kontinenter.
“Vi är stolta över vad vi åstadkommit tillsammans, men vi är långt ifrån klara. Tyvärr ser vi att demokratisk utveckling snarare backar i många delar av världen. Trots det växer som väl är rörelserna för demokrati och mänskliga rättigheter i storlek och styrka. Vi har en skyldighet att fortsätta stötta dessa rörelser och har fortfarande mycket jobb framför oss”, säger Anders L. Pettersson, Exekutiv chef på Civil Rights Defenders.
