Varför är det viktigt att behandla alla människor på flykt lika?

Bomber faller, sjukhus beskjuts, civila dödas – de senaste veckorna har EU:s länder slutit upp och erbjudit ett mycket viktigt stöd för människor i akut behov av skydd från kriget i Ukraina.

Samtidigt pågår krig och konflikter på många andra håll i världen, där EU-ländernas vilja att erbjuda skydd lyser med sin frånvaro. Vem har egentligen rätt att söka asyl och varför är det viktigt att inte göra skillnad på människor på flykt? Vår jurist Tilda Pontén förklarar:

Från vilka konflikter flyr människor idag?

– De senaste åren har många människor flytt från dödligt våld, sexuellt våld eller bristande tillgång till vatten, mat och sjukvård i exempelvis Afghanistan, Syrien, Sydsudan och Burma. Ofta finns flera skäl till varför människor flyr.

Enligt statistik från slutet av 2020, det vill säga före kriget i Ukraina, var drygt hälften av alla människor på flykt internflyktingar. Det innebär att de är på flykt i sitt eget land. De som flyr utomlands hamnar oftast i ett grannland (73 %). Nio av tio (86 %) av människor på flykt mottas i fattiga länder. Kriget i Ukraina har lett till att flera miljoner människor på kort tid söker skydd i Europa som sitt närområde.

Många konflikter i världen får inte tillräckligt mycket uppmärksamhet trots det stora mänskliga lidande de leder till, som exempelvis konflikterna i Demokratiska republiken Kongo, Jemen och Etiopien.

Hur ser situationen ut för människor på flykt till Europa?

– Människor som flyr sina hem gör det nästan alltid i desperation. Samtidigt är flykten förenad med stora risker för liv och hälsa. De som flyr till Europa vandrar ofta långa sträckor där risken för att utsättas för fysiskt våld är hög. På grund av hårda inresekrav och osäkra resvägar till EU har över 22 000 människor drunknat i Medelhavet sedan 2014. Hittills i år har nästan 200 personer dött till sjöss mellan Libyen och Italien och över 3000 personer har skickats tillbaka till Libyen där de riskerar tortyr.   

Trots behovet av fler säkra vägar till Europa har hela EU stärkt sin gränskontroll på bekostnad av mänskliga rättigheter sedan 2015. Med hjälp av länder som Turkiet, Marocko och Libyen, där människorättssituationen är allvarlig, stoppar EU-länder systematiskt människor från att ta sig till Europa och söka skydd här, både land- och sjövägen.

De som trots hårda inresekrav och risk för sitt liv tar sig till Europa möts ofta av mycket svåra förhållanden med bristande tillgång till sjukvård, skolgång, information och rättsosäkra asylprocesser. Till exempel befinner sig över 186 000 asylsökande och andra människor på flykt i läger eller osäkra bosättningar i Grekland. Det råder allvarliga humanitära brister och människor befinner sig där på obestämd tid. Detta till följd av stängda gränser och bristande vilja att ta ett gemensamt ansvar bland EU-länderna.

Hur har kriget i Ukraina påverkat EU:s politik för människor på flykt?

– I samband med kriget i Ukraina har EU för första gången aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet från 2001. Massflyktsdirektivet är tänkt att användas för att skapa ett system för tillfälligt skydd när många samtidigt flyr konflikt. Det är viktigt att veta om att direktivet inte innebär en långsiktig och human lösning för människor på flykt. Bland annat medför massflyktsdirektivet tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd, utan att beviljas asyl, och ett minimumskydd för sociala och ekonomiska rättigheter, ungefär motsvarande de rättigheter som asylsökande i Sverige har. Men vuxna kommer inte vara en del av välfärdssystemet i stort så länge de inte får andra typer av uppehållstillstånd.

De flesta som flytt kriget i Ukraina har mötts av en utbredd vilja till humant mottagande i EU, även i länder som länge varit kritiska till asylsökande. Däremot finns uppgifter om att exempelvis ukrainska romer och studenter från afrikanska länder har diskriminerats vid gränsen, vilket är oacceptabelt.

Just nu är det svårt att veta om EU:s politik för människor som flyr Ukraina kommer att hålla i sig långsiktigt. Det är också svårt att veta om EU:s politik kan förändras i förhållande till andra grupper som vill söka asyl i EU. Det vi behöver framåt är ett europeiskt regelverk som möjliggör ett humant mottagande och skydd för alla människor som behöver det.

Därför är det viktigt att behandla alla människor på flykt lika

– Tanken bakom asylrätten är att människor som flyr grova människorättskränkningar ska ges skydd i andra länder. Att söka asyl och få sin asylansökan rättssäkert prövad är en mänsklig rättighet. Människor på flykt undan våld och andra lidanden har många gemensamma erfarenheter. Samtidigt utsätts asylsökande som kommer från länder utanför Europa generellt för en starkare rasism och främlingsfientlighet och anklagas oftare för att vara så kallade ”ekonomiska migranter”.

Sverige och EU:s medlemsländer har ett ansvar att skydda rätten till liv och förhindra illabehandling för alla människor. Även att säkerställa tillgängliga och säkra vägar för att söka skydd, och rättssäkra asylprocesser, utan diskriminering på grund av exempelvis nationalitet, etnicitet eller religion. EU får inte glömma de icke-ukrainska medborgarna (eller statslösa) vid olika EU-gränser som också vill söka asyl, och som just nu stängs ute.

Läs mer

• Uttalande från Europarådets människorättskommissionär som ger fyra rekommendationer för att stoppa push-backs och andra människorättskränkningar av människor på flykt vid Europas gränser (7 april 2022)