Ge patienter upprättelse vid bristfällig hälso- och sjukvård

Vad ingår i patienters rätt till god vård? I Hälso- och sjukvårdslagens femte kapitel, första paragrafen, framgår det att hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård, däribland att ”tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet”. I det fall vårdgivaren har brustit i sitt ansvar och det på grund av denna brist uppstått en skada – det vill säga ett lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller i värsta fall dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården – har patienten eller dennes anhörig rätt till patientskadeersättning.

Ett av flera liknande fall där vården har brustit i att säkerställa god vård och inte gett patienten upprättelse för de skador som uppkommit skedde under 2014 och 2015 på en sluten tvångsvårdsenhet inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup. En 15-årig flicka berättade att hon utsatts för sexuella övergrepp och vårdgivaren vidtog inga åtgärder när de fick besked om att något kunde ha hänt, utan det dröjde en hel vecka innan vårdåtgärd i form av ökad patientsäkerhet tillsattes. Flickan erbjöds heller inget psykologiskt stöd eller annan form av stöd efter händelsen. Konsekvensen av händelsen och bristen på agerande från vårdens sida när hon berättat om upplevelsen orsakade henne ett stort psykiskt lidande med en ständig rädsla för nya övergrepp och för sanktioner från den personal som hon angivit till vårdgivaren. Det faktum att hennes rädslor inte togs på allvar ledde även till att hon började förlora sin tillit till vården. ”Jag kände mig rädd. Rädd för mitt liv, att det skulle förstöras av fler övergrepp på avdelningen. Jag kände mig sviken och sårad av att de inte gjorde någonting åt saken. Jag var där för att få hjälp men jag fick det motsatta”, säger flickan.

Ett av flera liknande fall där vården har brustit i att säkerställa god vård och inte gett patienten upprättelse för de skador som uppkommit skedde under 2014 och 2015 på en sluten tvångsvårdsenhet inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup. En 15-årig flicka berättade att hon utsatts för sexuella övergrepp och vårdgivaren vidtog inga åtgärder när de fick besked om att något kunde ha hänt, utan det dröjde en hel vecka innan vårdåtgärd i form av ökad patientsäkerhet tillsattes. Flickan erbjöds heller inget psykologiskt stöd eller annan form av stöd efter händelsen. Konsekvensen av händelsen och bristen på agerande från vårdens sida när hon berättat om upplevelsen orsakade henne ett stort psykiskt lidande med en ständig rädsla för nya övergrepp och för sanktioner från den personal som hon angivit till vårdgivaren. Det faktum att hennes rädslor inte togs på allvar ledde även till att hon började förlora sin tillit till vården. 

”Jag kände mig rädd. Rädd för mitt liv, att det skulle förstöras av fler övergrepp på avdelningen. Jag kände mig sviken och sårad av att de inte gjorde någonting åt saken. Jag var där för att få hjälp men jag fick det motsatta”, säger flickan.

Organisationen Civil Rights Defenders agerade juridiskt ombud åt flickan och anmälde fallet till Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, med en begäran om patientskadeersättning för de vårdskador som drabbat flickan. I Löfs beslut om patientskadeersättning, som kom våren 2020, konstaterades det att flickan inte har rätt till patientskadeersättning eftersom det saknas bevis för att sexuella ofredanden förekommit. Civil Rights Defenders menar dock att huruvida övergreppet bevisligen har skett eller inte är irrelevant för den vård en patient behöver få efter ett upplevt övergrepp. Det är upplevelsen och rädslan vårdgivaren måste ta ansvar för och hantera för att ge en god vård och omsorg.

Det är anmärkningsvärt att Löf, trots upprepade påtalanden, inte har behandlat den mest centrala aspekten i vårt klagomål, nämligen att ingen vårdåtgärd tillsattes i anslutning till händelsen och att vårdgivaren därför brustit i sitt ansvar att ge patienten rätt till trygg och säker vård. Rädslorna orsakade av vårdens brister bör utgöra skadeståndsgrundande vårdskada.

Att hantera övergrepp och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet är en skyldighet vårdgivare har – Annika Åkerberg, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Händelserna visar på allvarliga brister i rutiner, liksom att det fortfarande finns en oförmåga att säkerställa en god säkerhet på landets låsta institutioner och även en brist på respekt för patienterna. Att hantera övergrepp och ”tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet” är en skyldighet som en vårdgivare har gentemot sina patienter.

Upprättelse för intagna personer som lider av skador till följd av en bristfällig hälso- och sjukvård eller på grund av bristande rutiner måste kunna utgå oavsett om händelsen bevisligen har skett eller inte. Avgörande måste vara hur vårdgivaren hanterar den intagnes berättelse och vilka åtgärder som sätts in för att den intagna ska känna sig trygg och säker.