EU-länder kränker rättigheter för brottsmisstänkta med särskilda behov

Flera av EU:s länder brister i hanteringen av personer med särskilda behov, så som personer med en funktionsnedsättning, som misstänks eller anklagas för brott. Det slår Civil Rights Defenders och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) fast efter en undersökning på europeisk nivå.

Undersökningen, som skickats till jurister och advokater i nio EU-länder för att kartlägga vilka regelverk och system som finns för personer med särskilda behov, visar på brister i samtliga länder.

Det saknas till exempel metoder för att ta reda på om en person tillhör en särskilt sårbar grupp och därför behöver extra stöd genom en rättsprocess.

– Det är grundläggande att i ett tidigt stadium kunna identifiera om en person behöver extra stöd på grund av till exempel en intellektuell funktionsnedsättning. Om man inte vet om en person kan förstå allting så går det inte heller att vara säker på att det blir en rättvis rättegång, säger Annika Åkerberg, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Att polisen saknar utbildning för att bemöta personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar är ytterligare en generell brist som identifierades i undersökningen.

– Som regelverket ser ut i dag är mycket upp till den enskilde polisens vilja och kompetens att bedöma om en person behöver särskilt stöd, säger Annika Åkerberg.

I stort sett alla länder uppger dessutom att det saknas system för insamling och systematisering av uppgifter om den brottsmisstänkte eller tilltalades extra behov. Trots att det finns kunskap om att en person behöver extra stöd, så brister det när informationen ska förmedlas vidare i rättsprocessen alla led.

– Särskilt sårbara grupper omfattas av samma regelverk som andra personer, men för den här målgruppen kan det behövas utökade rättigheter. Även om systemen finns så kanske de inte fungerar i praktiken och det är de luckorna vi letar efter, säger Annika Åkerberg.

Hur ska bristerna lösas?

– Nu vet vi att de här problemen finns och nästa steg blir därför att ta reda på hur vi ska lösa dem. Det är något vi behöver fördjupa oss i och utreda vidare. Men det återstår mycket att göra innan alla människor är garanterade en rättssäker rättsprocess, säger Annika Åkerberg.

Kort om undersökningen

Undersökningen genomfördes i juni 2017 via människorättsorganisationen Fair Trials som har ett stort
nätverk bestående av advokater, jurister och organisationer som jobbar med frågor som rör rättssäkerhet. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur respektive land lever upp till EU-kommissionens rekommendationer om processuella garantier för brottsmisstänkta eller brottsanklagade med särskilda behov. Rekommendationerna ska säkerställa att personer som har en begränsad förmåga att förstå sina rättigheter och konsekvenserna av sina handlingar, exempelvis på grund av sin ålder, mentala och fysiska hälsa, kognitiva förmåga eller liknande, får sina rättigheter tillgodosedda.

Svarande länder: Bulgarien, Finland, Grekland, Italien, Litauen, Rumänien, Slovakien, Spanien, Tjeckien. Jämförelseland: Sverige.