Kamerabevakning och AI
Status: I april 2024 presenterades ett antal lagförslag. Det handlar om att förenkla användningen av kamerabevakning för kommuner, regioner och vissa aktörer som utför en verksamhet av allmänt intresse, exempelvis friskolor och privata vård- och omsorgsgivare. En av de största förändringarna jämfört med tidigare är att kravet på tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten tas bort. Det innebär att de som vill använda kamerabevakning inte längre behöver ansöka om tillstånd innan kamerorna sätts upp och börjar att användas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.
I juni 2024 presenterades även lagförslag som utökar polisens möjligheter att använda kamerabevakning. Bland annat föreslås att polisen ska kunna bedriva kamerabevakning på vissa allmänna platser utan att behöva göra en dokumenterad intresseavvägning mellan skyddet för den personliga integriteten och behovet av bevakning. Det ska också bli enklare att dela information som har samlats in genom kamerabevakning inom Polismyndigheten och till andra myndigheter, som Tullverket, Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Även uppgifter som samlats in från trängselskattskameror och kameror för infrastrukturavgifter ska enklare kunna delas med polisen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.
I mars 2025 presenterades en utredning som föreslog att polisen ska kunna använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid på offentliga platser. Syftet är att snabbt kunna identifiera personer, till exempel om det finns en påtaglig risk att personen kommer begå ett brott mot någons liv eller säkerhet. I de flesta fall ska detta kräva ett särskilt tillstånd från domstol, men i vissa situationer kan polisen använda tekniken utan tillstånd till en början. Lagen föreslås börja gälla från den 1 januari 2026.
Kommentar: Kamerabevakning innebär att en stor mängd personuppgifter från personer som varken är misstänkta eller dömda för brott samlas in av polisen. För att en sådan övervakning ska vara laglig krävs att den är nödvändig och proportionerlig i det enskilda fallet, vilket idag säkerställs genom olika skyddsmekanismer. Nu föreslås att flera av dessa skydd tas bort, vilket ökar risken för att övervakningen att kränker rätten till personlig integritet.
Utredningen föreslår att AI ska användas för att identifiera vissa misstänkta för brott som människorov och terrorism, samt för att hitta försvunna personer på allmän plats. Ansiktsigenkänningsteknik har dock visat sig ha flera brister. I andra länder har tekniken lett till felaktiga identifikationer och frihetsberövanden, vilket fått vissa städer att förbjuda verktyget. Forskning från Storbritannien visar att AI-verktyget identifierade fel person i 81 % av fallen.2 Felbedömningarna riskerar dessutom att drabba rasifierade och särskilt utsatta grupper på ett oproportionerligt sätt.3
Ökad övervakning kan också påverka människors beteenden, genom en så kallad “chilling-effect”. Både risken för felaktiga identifikationer och medvetenheten om att yttranden och handlingar kan spelas in av polisen, riskerar att bidra till att individer begränsar sina yttranden. Till exempel kan det leda till att färre vågar demonstrera.1 Övervakning är förenat med stora risker, på både individ- och samhällsnivå. Utökad övervakning kan leda till rädsla som hindrar människor från att rättmätigt utöva sina fri- och rättigheter, vilket i sin tur hotar det demokratiska samhället. För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande till lagförslaget om förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning och vårt remissyttrande till lagförslaget om kamerabevakning i offentlig verksamhet.
1 The right to privacy in the Digital Age, UN High Commissioner for Human Rights
2 Haringey says no to facial recognition surveillance – London Post (london-post.co.uk)
Senast uppdaterad: 2025-04-15
