Skärpta krav för medborgarskap

Status: Under mandatperioden har kraven för svenskt medborgarskap skärpts i flera omgångar. Redan 2024 röstade riksdagen genom vissa ändringar i medborgarskapslagen, vilket bland annat gjorde det svårare att få medborgarskap genom det enklare anmälningsförfarandet. Lagändringarna byggde på en utredning som tillsatts av den föregående regeringen.

Inom ramen för Tidöavtalet tillsatte regeringen 2023 en utredning om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap. Utredningens förslag låg till grund för stora lagändringar som trädde i kraft den 6 juni 2026.

Ändringarna innebär bland annat att kravet på hemvist i Sverige har höjts från fem till åtta år som huvudregel. Den som ansöker om medborgarskap måste också uppfylla ett försörjningskrav, vilket innebär krav på en viss inkomst och att personen inte får ha mottagit försörjningsstöd under mer än sex månader de senaste tre åren. Kraven på ett skötsamt och hederligt levnadssätt har samtidigt skärpts genom att tiden som måste ha förflutit efter eventuell brottslighet innan medborgarskap kan beviljas (så kallad karenstid) har förlängts.

Vidare har krav på kunskaper i svenska språket och samhällskunskap införts för att få svenskt medborgarskap. Dessutom har möjligheten att få medborgarskap genom det enklare anmälningsförfarandet kraftigt begränsats.

Lagändringarna började gälla direkt vid ikraftträdandet den 6 juni 2026 och omfattar även ärenden som redan hade kommit in till Migrationsverket eller överklagats när de nya reglerna trädde i kraft.

Kommentar: Medborgarskapet är av stor betydelse för enskilda och deras integration i Sverige. Höga krav för att få medborgarskap riskerar att leda till att personer som är permanent bosatta i landet stängs ute från medborgarskapets rättigheter och möjligheten att fullt ut delta i samhällslivet. Det kan öka klyftorna i samhället och skapa en grupp människor som, trots en långvarig anknytning till Sverige, hamnar i ett permanent utanförskap. Detta går emot principen om lika värde och rättigheter för alla individer oavsett ursprung eller bakgrund, och riskerar samtidigt att få motsatt effekt jämfört med ambitionen att stärka integrationen.

Förutsättningarna för att erhålla medborgarskap behöver utformas rättssäkert och förhindra godtyckliga beslut. Kravet på skötsamt och hederligt levnadssätt är vagt formulerat och kan öppna upp för godtycke i bedömningen av vem som kan få medborgarskap. Det kan också upplevas som misstänkliggörande mot personer med migrantbakgrund. Vi ser också en särskild risk för att försörjningskravet kommer att drabba de som redan diskrimineras hårdast på arbetsmarknaden.

Regeringen valde att genomföra lagändringarna utan övergångsbestämmelser, trots att Lagrådet avrådde från en sådan ordning. Civil Rights Defenders delar Lagrådets bedömning att en sådan retroaktiv tillämpning av lagändringarna riskerar att försvåra en enhetlig rättstillämpning och påverka människors förtroende för rättsordningens stabilitet.

För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande. 

Senast uppdaterad: 2026-10-12