Skärpta krav för medborgarskap
Status: Tidöpartierna tillsatte under 2023 en utredning om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap. I januari 2025 presenterades utredningen, som föreslår längre krav på hemvist i Sverige från 5 år till 8 år samt ett skärpt krav på skötsamt och hederligt levnadssätt genom att förlänga tiden som måste förflutit mellan eventuell brottslighet och medborgarskapsansökan. Det föreslås också införas ett nytt försörjningskrav för att förvärva medborgarskap. Det innebär att den som ansöker om medborgarskap ska ha en viss inkomst och får inte heller ha mottagit försörjningsstöd i mer än 6 månader under de tre senaste åren.
Dessutom föreslås att kraven för att förvärva medborgskap för statslösa som är födda i Sverige ska skärpas genom att individer diskvalificeras från möjligheten att få medborgarskap via anmälan om han eller hon dömts för allvarlig brottslighet. Därtill ska ökade kunskaper om det svenska samhället och svensk kultur krävas för att få medborgarskap. Utredningen anser dock inte att det ska införas ett krav på avläggande av lojalitetsförklaring eller liknande ceremoniellt inslag i processen för att förvärva medborgarskap.
Idag kan en utlänning bli svensk medborgare antingen genom anmälan eller ansökan. Att anmäla är enklare än att ansöka, men anmälningsförfarandet är idag bara tillgängligt för särskilda individer som exempelvis barn, unga vuxna eller tidigare svenska medborgare. Utredningen föreslår skärpningar av både anmälnings- och ansökningsförfarandet, exempelvis att anmälningsförfarandet endast ska omfatta individer upp till 20 år som är statslösa sedan födseln och födda i Sverige samt vissa nordiska medborgare. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.
Den 24 januari 2024 lämnade regeringen också in en lagrådsremiss med förslag om ändringar i lagstiftningen om svenskt medborgarskap.1 Det föreslås bland annat att kraven för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2024.
Kommentar: Tidöpartiernas ambition är att göra det avsevärt svårare att bli svensk medborgare jämfört med idag. Alla eventuella förslag om skärpta villkor att erhålla medborgarskap behöver vara välgrundade då medborgarskapet är av stor betydelse för enskilda och deras integration i Sverige. Försvårade krav för medborgskap inte ökar incitamenten för integration, utan snarare bidrar till utanförskap om en växande grupp människor befinner sig i landet under lång tid utan medborgarskapets grundläggande rättigheter 2. Utredningens förslag riskerar därmed att få motsatt effekt sett till dess önskan om ökade incitament till integration.
Om en växande grupp personer befinner sig i landet och saknar medborgarskapets grundläggande rättigheter, vidgas klyftor i samhället och fler människor ställs utanför möjligheten att påverka och ta del av samhällets olika funktioner. Införandet av höga krav för att erhålla medborgarskap kan leda till att en grupp av permanent boende, som av olika skäl inte uppfyller kraven, ställs utanför och betraktas som en ”andra klassens medborgare”. Denna hierarki strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla individer oavsett deras ursprung eller bakgrund.
Förutsättningarna för att erhålla medborgarskap behöver utformas på ett rättssäkert sätt, som förhindrar godtyckliga beslut. Kraven om skötsamt och hederligt levnadssätt är vagt formulerat, och kan öppna upp för godtycke om hur man uppnår medborgarskap. Det kan också upplevas som misstänkliggörande mot personer med migrantbakgrund. Vi ser också en särskild risk för att det nya kravet om en viss nivå av försörjning för att få medborgarskap kommer att drabba de som redan diskrimineras hårdast på arbetsmarknaden.
Senast uppdaterad: 2025-01-16
