Kartläggning av gängkriminella

Status: Tidöpartierna gav i september 2023 Polismyndigheten i uppdrag att lämna en lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige. Uppdraget redovisades den 23 februari 2024. Enligt Polismyndighetens rapport bedömdes antalet aktiva personer i kriminella nätverk i Sverige uppgå till omkring 14 000 och antalet personer med koppling till kriminella nätverk till omkring 48 000. Av rapporten framgår även att en stor majoritet av de personer som bedöms vara aktiva inom kriminella nätverk är män med svenskt medborgarskap. 

Polismyndigheten fick under 2025 i uppdrag att uppdatera bedömningen av antalet aktiva gängkriminella. Polisens rapport publicerades den 7 november 2025 och bedömde att det finns 17 500 personer som är aktiva gängkriminella och 50 000 personer som är kopplade till dessa individer. Polismyndigheten menar att ökningen beror på en ny metod som används för att avgöra vem som anses kopplad till gängkriminalitet. 

Kommentar: Avsaknaden av en definition i lagen av ”gängkriminalitet” och “kriminella nätverk” innebär en betydande osäkerhet kring denna typ av kartläggning. Inom ramen för Polismyndighetens rapport har “kriminella nätverk, gängkriminalitet [och] organiserad brottslighet” förståtts som grundat på två centrala faktorer: 1) allvarlig brottslighet och 2) personer som begår brott tillsammans med andra”.  

I polisens senaste rapport från 2025 bedöms “aktiva i kriminella nätverk” vara personer som, enligt polisens underrättelseverksamhet, är involverade i allvarlig brottslig verksamhet tillsammans med andra under en inte helt obetydlig tid, och att det finns aktuella underrättelser om personerna. Detta är en väldigt bred definition av gängkriminalitet som innebär att kartläggningen sannolikt omfattar även personer som saknar koppling till gängkriminalitet. Det riskerar därför att innebära en oproportionerlig integritetsinsinskränkning.  

Enligt polisen bedöms antalet personer som är aktiva i eller har koppling till kriminella nätverk vara mer än 67 000 personer. För att en person ska “kopplas” till aktiva gängkriminella krävs det att de antingen, enligt underrättelser, har koppling till aktiva gängkriminella vid minst två tillfällen eller att de förekommer som medmisstänkta för brott under de senaste tre åren med någon av de personer som bedöms som aktiva gängkriminella. Detta är ett mycket lågt ställt krav, som dessutom grundar sig på en godtycklig bedömning.  

Denna lägesbild används återkommande av politiker och medier för att beskriva hur många gängkriminella som finns i Sverige idag. Siffran används också av politiker för att motivera repressiva åtgärder. Den aktuella rapporten är problematisk inte bara mot denna bakgrund, utan även eftersom det saknas en transparent insyn i kartläggningen. Av erfarenheterna från polisens register över romer finns det en stor risk för att det kommer att leda till profilering på diskriminerande grunder. Bristande insyn i kartläggningen innebär att det finns få eller inga möjligheter för de personer som omfattas av kartläggningen att få upprättelse om deras rättigheter kränks. Denna risk förstärks av de uppgifter som kommit ut om att polisen använder sig av AI-system utan tillstånd för att behandla de personuppgifter de lagrar.¹ 

¹ Intern utredning: Polisen får inte använda kritiserad AI-tjänst – skulle bryta mot lagen; Polisens hemliga samarbete med spionbolaget Palantir. 

Senast uppdaterad: 2025-11-10