Inre gränskontroller

Status: Tidöpartierna utfärdade ett regleringsbrev till Polismyndigheten för 2023, där det bland annat anges att antalet gränskontroller ska ökas med 25 %. Dessutom trädde en ny lagstiftning i kraft under året, som ger utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden. Lagstiftningen innebär bland annat en sänkning av kraven för när inre gränskontroll kan ske, men även för kroppsvisitation och omhändertagande av pass eller andra identitetshandlingar. Dessutom meddelade Tidöpartierna under 2023 ett tilläggsdirektiv som ger en befintlig utredning i uppdrag att överväga avskaffandet eller omformulering av den nuvarande principen om att det ska finnas ”grundad anledning” för en utlänningskontroll. Genomsökning av mobiler med mera finns också med i nämnda tilläggsdirektiv. Samma tilläggsdirektiv angav även att utredaren skulle göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller för att förbättra myndigheternas möjligheter att kontrollera personers rätt att vistas i landet. Den 14 september presenterades propositionen Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll (2023/14:12). I propositionen föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet för myndigheterna att vid en inre utlänningskontroll kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass eller andra identitetshandlingar och en möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2024.

Kommentar: Att brottsbekämpande myndigheter ges ytterligare och vidare befogenheter att stoppa och kontrollera enskilda individer för att kontrollera deras vistelserätt innebär en ökad risk för ras-/etnisk profilering.¹ Ras-/etnisk profilering är förbjudet enligt såväl internationell rätt som svensk lag, samt oförenlig med grundläggande rättsstatliga principer om allas lika värde och likhet inför lagen. FN:s Rasdiskrimineringskommitté har vidare identifierat risken för ras-/etnisk profilering som störst vid bland annat identitetskontroller.² I svensk forskning har särskilt ras-/etnisk profilerings samband med inre gränskontroller uppmärksammats.³

Vidare medförs en risk för kränkningar av enskildas mänskliga rättigheter. Exempelvis kroppsvisitation är en åtgärd som inskränker rätten till skydd för privatlivet som fastslås i artikel 8.1 EKMR med vissa begränsade möjligheter till undantag i enlighet med artikelns andra punkt. Kroppsvisitationer utgör en känslig åtgärd som påverkar individens integritet och privatliv och är därför avgörande att överväga om de åtgärder som vidtas är förenliga med grundläggande mänskliga rättigheter och om de respekterar principen om proportionalitet i varje enskilt fall. En ökad användning av åtgärder som kroppsvisitationer, kan underminera det allmänna förtroendet för myndigheter och rättssystemet. Att finna en balans mellan nödvändiga säkerhetsåtgärder och respekten för individens rättigheter är avgörande för att undvika överträdelser av grundläggande friheter och upprätthålla en rättvis och demokratisk samhällsstruktur. Ökade ingripande åtgärder kan skapa en atmosfär av övervakning och misstro, vilket går emot demokratiska värden och principen om respekt för individens värdighet.

Vad gäller den nya lagstiftningen om utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden avstyrkte Civil Rights Defenders förslaget i ett remissyttrande. Se även vårt resonemang kring visitationszoner. Enligt Sveriges internationella åtaganden ställs höga krav på effektivitet, proportionalitet, rättssäkerhet, legalitet och objektivitet. Vår kritik grundas både i att kraven inte är uppfyllda, och att förslaget genomfördes trots en bristande människorätts- och konsekvensanalys. Denna kritik har även riktats av andra remissinstanser, såsom DO och JK.

¹ Se, i urval, bl.a., Granér, R., Patrullerande polisers yrkeskultur, 2005; SOU 2005:60, ”Röster om etnisk diskriminering”, 2005; Kalonaityté, V., Kawesa, V., Tedros, A., ”Att färgas av Sverige: upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige, Diskrimineringsombudsmannen, 2007; Wieslander, M., Ordningsmakter inom ordningsmakten: diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald, 2014. Schclarek Mulinari, ”Slumpvis utvald – ras-/etnisk profilering i Sverige”, 2017.
² CERD, General Recommendation No. 36 (2020) on preventing and combating racial profiling by law enforcement officials, CERD/C/GC/36, 17 December 2020, para. 18.
³ Hydén, S., Lundberg, A., Inre utlänningskontroll i polisarbetet – mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige, 2004.

Senast uppdaterad: 2024-01-30