Informationsplikt

Status: Under 2023 meddelade Tidöpartierna ett tilläggsdirektiv till en pågående utredning. Utredaren ska nu utvidga mandatet om att se över införandet över en s.k. informationsplikt, en form av angiverilagstiftning. Det innebär en skyldighet för kommuner och myndigheter att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Med tilläggsdirektivet innebär det att utredaren inte på förhand ska utgå från några undantag, vilket var fallet när förra regeringen tillsatte utredningen. Utredningen ska överlämnas till regeringen den 29 november 2024.

Kommentar: Införandet av en informationsplikt mellan Polismyndigheten och andra myndigheter riskerar att hindra personers tillgång till sina grundläggande rättigheter, såsom vård och skola. Även personer som lever i papperslöshet omfattas av dessa rättigheter. Rättigheter får inte heller förbli teoretiska, utan måste vara nåbara i praktiken. Det innebär att även om rätten till utbildning och vård kvarstår i teorin, trots en informationsplikt, riskerar den praktiska konsekvensen bli att människor av rädsla avstår från all myndighetskontakt. Detsamma gäller om informationsplikten kommer att medge undantag för exempelvis sjukvård och utbildningsväsendet, eftersom det är svårt att kommunicera lagstiftning till gruppen personer i papperslöshet.

I sammanhanget är det av stor betydelse att anlägga ett barnrättsperspektiv, och att säkerställa att eventuella lagändringar inte strider mot barnkonventionen. Alla barn, oavsett juridisk status, har en ovillkorlig rätt till utbildning enligt barnkonventionen. Flera människorättsinstanser, däribland barnrättskommittén, uppmanar stater att se till att det i praktiken är vattentäta skott (”brandvägg”) mellan utbildningsinrättningar och migrationsmyndigheter, och förbjuda att elevers uppgifter lämnas ut samt förbjuda verkställande av migrationsbeslut på eller nära skolors områden. Att gå i motsatt riktning begränsar eller omintetgör rätten till utbildning och rätten till vård för barn i papperslöshet. Slutligen har FN:s kommitté för sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter uppmanat Tyskland, som har liknande lagstiftning, att upphäva sin informationsplikt så att personer i papperslöshet kan få sina rättigheter tillgodosedda.¹ Informationsplikten kommer även att stå i stark kontrast mot yrkesetiken hos berörda yrkesgrupper.

^1. CESCR Concluding observations on the sixth periodic report of Germany, 2018, paras. 26–29.

Senast uppdaterad: 2024-06-17