Fängelsestraff på obestämd tid
Status: Under 2023 tillsatte Tidöpartierna en utredning som skulle överväga om det borde införas en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd och, oavsett vad utredningen kom fram till i detta, lämna förslag på hur detta skulle kunna se ut.
Den 1 juli 2024 föreslog utredningen det nya straffet “säkerhetsstraff”. Säkerhetstraff innebär att man är frihetsberövad på obestämd tid. Säkerhetsstraff ska kunna dömas ut om det finns en påtaglig risk för att den dömde begår allvarliga våldsbrott eller brott mot personers frihet igen. Den dömde ska också antingen tidigare ha dömts till fängelse i lägst fyra år för sådana brott och därefter begått minst lika allvarlig brottslighet igen, eller vid ett och samma tillfälle ha dömts för upprepad brottslighet mot liv, hälsa, frihet eller frid som sammantaget är synnerligen allvarlig. Det ska också krävas att ett tidsbestämt straff inte anses tillräckligt för att tillgodose samhällets behov av skydd. Utredningen föreslår också att den dömde ska få en minimitid och en maximitid för frihetsberövandet som kan förlängas med tre år i taget. Man kan alltså sitta fängslad hela sitt liv, utan att avtjäna ett straff för ett specifikt brott.
Regeringen har bestämt sig för att gå vidare med förslagen och att det ska börja gälla redan 1 mars 2026. Det är nästan två år tidigare än utredningens förslag.
Kommentar: Rätten till frihet och trygghet är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle, vilket bland annat Europakonventionen om mänskliga rättigheter samt Europadomstolens praxis tydligt visar.1 Frihetsberövande är en av de mest långtgående åtgärderna som en stat kan vidta mot en individ, och tillåts därför bara om det finns ett rimligt skäl. Det räcker därför inte att ett frihetsberövande sker i enlighet med svensk lag. Svensk lag måste också följa den internationella rätt Sverige är bunden till, som innehåller regler för att undvika godtyckliga frihetsberövanden.2 Förutsättningarna för frihetsberövande måste därför vara tydligt definierade och tillämpningen av lagen måste vara förutsebar.
En grundläggande princip i svensk straffrätt är att den dömde ska få ett straff som är proportionerligt i förhållande till brottet. Ett säkerhetsstraff är därför ett avsteg från denna princip. En person som döms till säkerhetsstraff kommer inte att hållas frihetsberövad bara på grund av det begångna brottet, utan mycket längre än så, i preventivt syfte. Det innebär att personer kommer att avtjäna straff för något som en domstol bedömer kan komma hända i framtiden. Civil Rights Defenders menar därför att fängelsestraff på obestämd tid är en oproportionerlig inskränkning av individens frihet.
Dessutom är det väldigt svårt att bedöma sannolikheten att en person ska återfalla i brott. Forskning visar att sådana riskbedömningar är väldigt osäkra med stora felmarginaler. I ett enskilt fall där någon återfallit i brott är det lätt att sympatisera med tanken på säkerhetsstraff, men att kunna hålla människor fängslade på obestämd tid baserat på osäkra riskbedömningar äventyrar rättssäkerheten. I praktiken kommer det också vara svårt för den enskilde att bemöta och försvara sig i domstol.
Säkerhetsstraff kommer inte att vara ett effektivt medel för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Forskning visar tvärtom på att brottsligheten som samhällsfenomen inte kan lösas med mer fängelse.3 Det kommer dessutom kosta staten mycket väldigt mycket resurser för att se till att människor kan hållas fängslade på obestämd tid.
För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande.
1 Se till exempel Medvedyev och andra v. Frankrike, 2010, § 76; Ladent v. Polen, § 45.
2 Europadomstolen, Pléso v. Ungern, 2012, § 59.
3 Tham, Henrik, Inkapacitering – den slutliga lösningen? – Tidskrift för KRIMINALVÅRD
Senast uppdaterad: 2025-06-05
