Brottsligt att förolämpa tjänstemän

Status: I Tidöavtalet uttrycktes en vilja att återinföra brottet “missfirmelse mot tjänsteman”. Mot bakgrund av detta presenterades en utredning i januari 2024 som föreslog ett liknande brott: förolämpning mot tjänsteman. Idag är tjänstemän redan skyddade av brottsbalkens regler om förolämpning, men det nya brottet föreslås vara en strängare variant av förolämpningsbrottet med en något högre straffskala. Lagändringarna träder i kraft 2 juli 2025.

Kommentar: Innan man inför ett nytt brott är det mycket viktigt att noga analysera hur detta kommer att påverka mänskliga rättigheter. Utredningen har dock inte undersökt vilka konsekvenser detta “nya” brott kan få för yttrandefriheten. I en rättsstat är det grundläggande att enskilda kan kritisera myndighetsutövning, även i mindre väl valda ordalag. Det nya brottet kan göra att personer undviker att framföra kritik av myndighetsutövning och myndighetsbeslut.  

Stor försiktighet krävs när yttranden kriminaliseras, och särskilt i situationer där maktbalansen är ojämn. Myndighetsutövning är ett uttryck för statens makt emot enskilda. Medan tjänstemän, som utövar myndighet, i vissa fall har långtgående befogenheter, har enskilda individer begränsade möjligheter att hålla tjänstemän ansvariga för tjänstefel.  

När brottet missfirmelse mot tjänsteman avskaffades 1976 gjordes det i samband med att tjänstemäns straffrättsliga ansvar lättades upp. Att nu återinföra förolämpningsbrottet utan någon motvikt i form av ett ökat ansvar för tjänstemän kommer att försvaga den enskildes ställning i förhållande till det allmänna ännu mer. Detta är särskilt oroande mot bakgrund av att bestämmelsen föreslås kunna tillämpas även vid felaktig myndighetsutövning.  

För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande. 

Senast uppdaterad: 2025-06-05