Avskaffande av preskription och återreseförbud

Status: Under 2023 meddelade Tidöpartierna ett tilläggsdirektiv till en pågående utredning om stärkt återvändandeverksamhet, som initialt tillsattes av förra regeringen. Den 2 februari 2024 redovisades den del av utredningen som berör preskriptionstid för avlägsnandebeslut och bestämmelser om återreseförbud. Utredningen föreslår att preskriptionstiden för ett avlägsnandebeslut ska börja löpa först när utlänningen lämnat landet och att preskriptionstiden ska förlängas från 4 till 5 år. Om ett avlägsnandeförbud förenats med ett återreseförbud ska avlägsnandebeslutet preskriberas först när tiden för återreseförbudet löpt ut. Utredningen föreslår också att återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än vad som gäller idag. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2025. Utredningen ska slutredovisas 30 september 2024.  

Kommentar: I nuläget är preskriptionstiden normalt fyra år när ett beslut om avvisning eller utvisning har vunnit laga kraft. Därefter går det att söka uppehållstillstånd på nytt. Ett sådant uppehållstillstånd får bara beviljas om preskription inträtt utan att det beror på den enskildas agerande. Reglerna om preskription infördes för att skydda asylsökande från att under väldigt lång tid behöva leva under hot om utvisning på grund av ett beslut som inte har kunnat verkställas.1 I många fall preskriberas utvisningsbeslut därför att personen i fråga inte har kunnat återvända på grund av att landet som de ska utvisas till inte tar emot dem – oavsett vad personen själv gör för att försöka följa utvisningsbeslutet. En stor grupp av sådana människor är statslösa personer som saknar medborgarskap. Att preskriptionstiden inträder först efter att utlänningen lämnat landet innebär att man i princip fråntar denna grupp en möjlighet att legalisera sin vistelse. Förslaget skulle riskera att få svåra humanitära konsekvenser för en redan mycket utsatt grupp, däribland barn. Det bör noteras att Europadomstolen i ett avgörande (Sudita Keita mot Ungern2) ansåg det vara en kränkning av rätten till privatliv att en statslös person hade vistats i Ungern i 15 år utan att kunna legalisera sin vistelse.

1 Prop. 1975/76:18, s. 121.
2 https://hudoc.echr.coe.int/eng?i=002-12816

Senast uppdaterad: 2024-02-07