Asylsökande måste bo på asylboenden

Status: Den 7 november presenterade regeringen ett förslag som innebär att möjligheten för asylsökande att välja eget boende med bibehållna förmåner tas bort. Istället ska asylsökande nu bo på Migrationsverkets egna boenden. Regeringen föreslår också att Migrationsverkets personal ska ha befogenhet att undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen i syfte att kontrollera att den asylsökande bor på boendet. De föreslår också att asylsökande endast ska ha rätt till ekonomiskt bistånd under tiden de bor på det asylboende de tilldelats samt att en ansökan om uppehållstillstånd ska betraktas som återkallad om den asylsökande inte bor på boendet eller inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 mars 2025.

Den 15 oktober presenterades även en utredning som lämnar förslag på att en anmälningsplikt, kopplad till att asylsökande ska bo ett visst boende, ska införas. Utredningen innehåller även förslag på att asylsökande ska vistas inom ett särskilt geografiskt område.

I februari 2024 tillsatte regeringen ytterligare en utredning som ska se över kommunernas skyldighet att ordna en tidsbegränsad boendelösning för nyanlända i max 3 år, och hur detta boende ska vara villkorat med att nyanlända aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet. Utöver detta har regeringen också gett Migrationsverket i uppdrag att förbereda för ett reformerat system för mottagande av asylsökande som bidrar till att uppfylla regeringens mål om en effektivare asylprocess och ett effektiverare återvändande. Bland annat ska de förbereda för övergången från lägenhetsboenden till kollektiva boenden i mottagnings- och återvändandecenter. Migrationsverket ska redovisa uppdraget för regeringen senast den 31 januari 2025.   

Kommentar: Utredningens förslag tar inte tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för asylsökandes mänskliga rättigheter. Bland annat är Sverige skyldig att tillgodose en adekvat levnadsstandard, rätten till bostad, rätten till privat- och familjeliv samt barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet. Därför ska tiden som spenderas i gemensamma asylboenden vara så kort som möjligt, och asylsökande bör snabbt få tillgång till egna, privata boenden.¹ Risken med stora, kollektiva asylboenden är att asylsökandes mänskliga rättigheter inte fullt ut kommer att kunna tillgodoses. Det kan också vara kontraproduktivt ur ett integrationsperspektiv, om asylboenden också isoleras från övriga samhället. Barn, ensamstående mammor och hbtqi-personer riskerar att drabbas särskilt negativt av kollektiva asylboenden, eftersom dessa sällan är anpassade efter deras behov.² 

Att därtill införa områdesbegränsningar där asylsökande ska vistas inom vissa geografiska områden samt införa en anmälningsplikt riskerar att ytterligare begränsa asylsökandes mänskliga rättigheter. Det skulle inskränka på rörelsefriheten. Civil Rights Defenders är även mycket kritiska till att införa sanktionsmöjligheter i form av nedsatt dagersättning vid misskötsamhet, då detta kommer att få oproportionerligt negativa konsekvenser för den drabbade. 

Förslaget om att en asylansökan ska anses återkallad om den asylsökande inte anger sin bostadsadress riskerar att undergräva rättssäkerheten i asylprocessen, och strider mot både svensk lagstiftning och EU-rätt. Enligt svensk lag har Migrationsverket ett ansvar att utreda ärendet. Det ska inte ligga till last för den asylsökande om denne inte lyckas komma i kontakt med Migrationsverket. Att en asylansökan återkallas enbart på grund av att den enskilde har underlåtit att ange en adress medför en oproportionerligt negativ konsekvens för den enskilde och innebär ett avsteg från Migrationsverkets ansvar att utreda ärendet.  

För en fördjupad kommentar kring förslaget, se Civil Rights Defenders remissyttrande.

¹ https://www.refworld.org/docid/3f3770104.html
² Sandra Karlsson, Children’s lived rights, 2021.

Senast uppdaterad: 2024-12-05