Iransk medborgare döms för folkrättsbrott och mord

I dag föll domen i Svea hovrätt mot den iranske medborgare som stod åtalad för folkrättsbrott och mord för sin inblandning i massavrättningar av politiska fångar Gohardasht-fängelset i Iran 1988. Han döms till livstids fängelse. 

– Det är en viktig dom som har stor betydelse för att kunna ställa förövare till svars. Det rör sig om oerhört allvarliga brott som ingen tidigare hållits ansvarig för. Domen från Svea hovrätt ger brottsoffer och de många som drabbats någon form av rättvisa och upprättelse, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. 

Den iranske mannen dömdes i juli förra året till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt för delaktighet i de massavrättningar av politiska fångar som ägde rum i Iran sommaren 1988. Domen överklagades till Svea hovrätt som nu i huvudsak fastställer tingsrättens dom och finner den tilltalade skyldig till folkrättsbrott och mord. Civil RIghts Defenders har bevakat rättegången på plats. 

– Denna rättsprocess som har pågått i snart fyra års tid har satt ljuset på massavrättningarna i Iran på 80-talet och har gjort det möjligt för brottsoffer att komma till tals. Att överlevande och drabbade får berätta sin historia är viktigt för att de ska ha möjlighet till upprättelse. Det rör sig om mycket allvarliga brott, men där förövarna under lång tid gått fria. Att rättegången genomförts är viktigt för att kunna fastställa ansvar och fakta, säger John Stauffer. 

En unik rättegång med internationell uppmärksamhet 

Rättsprocessen i Sverige är den första i sitt slag i världen – fram tills nu har ingen ställts till svars för massavrättningarna i Iran 1988. Uppmärksamheten världen över har varit stor, inte minst bland iranier världen över och anhöriga till de som drabbats. Fallet är även mycket ovanligt i en svensk kontext. Hittills har majoriteten av de åtal om folkrättsbrott som väckts i Sverige riktat sig mot individer som varit bosatta i Sverige.   

– Möjligheten att pröva sådana här fall i andra länder än där brotten begåtts är ofta avgörande för att de ansvariga ska kunna ställas till svars och för att överlevande ska få någon sorts upprättelse. Många gånger saknar de länder där övergrepp begåtts förmåga eller vilja att hantera brotten och den internationella brottmålsdomstolen är inte heller alltid en möjlighet, säger John Stauffer. 

Enligt principen om universell jurisdiktion kan Sverige utreda, åtala och pröva personer som misstänks för folkrättsbrott, trots att det saknas en koppling till Sverige. 

– Vi ser fler och fler processer med principen om universell jurisdiktion som grund och vi kommer troligtvis att se fler liknande processer framöver, även i Sverige, både avseende händelser i Iran och i andra delar av världen, säger John Stauffer. 

Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen fram till och med den 16 januari 2024. 

Sammanfattning av domen

Civil Rights Defenders har varit på plats och följt hovrättsförhandlingarna. Vi har löpande publicerat rapporter från rättegången på vår hemsida, inklusive analyser. Läs vår sammanfattning av Svea hovrätts dom här.