Vi minns Gerald Nagler

Gerald Nagler framför FN:s högkvarter i New York, 2003.

Gerald Nagler, framstående människorättsaktivist, Civil Rights Defenders grundare och Internationella Helsingforsfederationens generalsekreterare åren 1982-1992, gick bort den 23 juli 2022, 92 år gammal. 
 
Gerald Nagler, har med sitt engagemang civilkurage och optimism, i över 40 år varit en avgörande kraft för att främja mänskliga rättigheter i Sverige och internationellt. Han var med och satte strålkastarljuset på de människorättskränkningar som skedde i Sovjetunionen och i Östeuropa under 1980-talet. Under 90-talets krig på Västra Balkan stöttade han etableringen av många människorättsorganisationer och fria medier. När Gerald Nagler startade Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter 1982, la han grunden till det som idag är den stora globala människorättsorganisation Civil Rights Defenders.  
 
Gerald Nagler, har fram till sin död haft enorm betydelse för och har varit mycket aktiv i arbetet för mänskliga rättigheter. Han lämnar nu ett stort tomrum efter sig. 


Gerald Nagler växte upp i skuggan av andra världskriget. Som barn fick han ta del av ögonvittnesskildringar från förintelsen och nazisternas grymheter när familjen tog emot flyktingar i hemmet. Det var en av flera avgörande faktorer när att han senare i livet beslutade sig för att ge upp sin 25-åriga affärsverksamhet och istället viga sitt liv åt kampen för mänskliga rättigheter.   

I augusti 1975 undertecknades Helsingforsdeklarationen av 35 länder, däribland Sovjetunionen, för att garantera säkerhet och samarbete efter andra världskriget. I sluttexten står det uttryckligen att respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för fred och vänskapliga relationer mellan staterna. 

Gerald Nagler har berättat att han tog starkt intryck av när den sovjetiska dissidenten Andrej Sakharov samma år mottog Nobels fredspris och i tacktalet, framfört av den fängslade Sakharovs fru, uppmanade hela världen att gå samman och starta oberoende organisationer för mänskliga rättigheter. 

Året efter Helsingforskonferensen bildades Moscow Helsinki Group som, med Helsingforsdeklarationen i ryggen, började rapportera om Sovjetunionens brott mot de mänskliga rättigheterna. Gerald Nagler reste till Sovjetunionen för att träffa ryska människorättsaktivister och dissidenter, bland annat Andrei Sakharov, Jelena Bonner och de övriga 12 grundarna av Moscow Helsinki Group. Dessa möten blev avgörande för Gerald Naglers engagemang.  

Medlemmarna i Moscow Helsinki Group förföljdes, fängslades och sändes i exil. Men initiativet spred sig. Under åren som följde bildades nationella Helsingforskommittéer i de flesta länderna inom Warszawapakten. Polens människorättsförsvarare samlades i det som senare kom att bli känt som Solidaritet och i Tjeckoslovakien bildades välkända Charter 77. Samtligt startades allt fler Helsings forskommittéer i väst. 

1982 grundade Gerald Nagler den Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter hemma i sitt kök på Lidingö tillsammans med sin fru Monica. 

Huvudsyftet var att stödja utsatta människorättsförsvarare i Sovjetunionen och andra länder inom östblocket, att uppmärksamma förföljelserna av dem samt att kräva att de som var fängslade skulle friges och deras rättigheter respekteras. Arbetet stöttades av hundra svenska kända politiker, akademiker och kulturpersonligheter. Gerald Nagler har berättat:  

”Vi hade ingen budget, ingen personal och inget kontor, men vi hade ett uppdrag.”  

Samma år var Gerald med och grundade den Internationella Helsingforsfederationen, en paraplyorganisation med syfte att samordna opinionsarbetet och stödja samarbetet mellan öst- och västkommittéerna. Gerald Nagler blev dess första generalsekreterare. 
 
För att stödja förföljda dissidenter gjordes många och ofta riskfyllda resor till länder bakom järnridån för att dokumentera och få ut information om de människorättskränkningar som skedde och för att rikta strålkastarljuset mot de länder som inte levde upp till överenskommelsen om respekt för mänskliga rättigheter i Helsingforsdeklarationen.     

Gerald Nagler har ofta lyft fram sin beundran för de okända och namnlösa män och kvinnor som, utan att få något erkännande för sitt arbete, riskerade sina liv för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Han kallar dem hjältar i det tysta.     

Gerald ledde den Internationella Helsingforsfederationen fram till 1992 och Helsingforsfamiljen växte till att omfatta fler än 40 organisationer.  

Mellan 1992 och 2004 var Gerald ordförande för den Svenska Helsingforskommittén som efter Berlinmurens fall gradvis skiftade fokus och arbetssätt. Upplösningen av det före detta Jugoslavien och de efterföljande krigen under 1990-talet gjorde att organisationen inledde ett arbete på Västra Balkan som kom att bli mycket omfattande. De statskontrollerade medierna användes i alla de jugoslaviska republikerna som en del i krigföringen för att piska upp hatet mellan folkgrupperna. Arbetet handlade i första hand om att stödja de goda krafter som fanns och skapa förutsättningar för fler och oberoende informationskällor som kunde balansera den officiella bild som förmedlades.  

Under 00-talet började frågor om hur Sverige levde upp till sina åtaganden om mänskliga rättigheter blir en allt viktigare del av organisationens arbete, både gällande hemlig övervakning och där den internationella kampen mot terrorism resulterat i flera grova kränkningar av mänskliga rättigheter i Sverige. Efter 2004 har Gerald fortsatt ta aktiv del i organisationens arbete, i sin roll som hedersordförande.  

År 2009 bytte Svenska Helsingforskommittén namn till Civil Rights Defenders och verksamheten växte i fler regioner runt om i världen. Idag har Civil Rights Defenders över 100 medarbetare som stöttar och samarbetar med människorättsförsvarare i fler än 50 länder.  

Sedan flera år tillbaka har Gerald även engagerat sig i juristkårens engagemang för mänskliga rättigheter genom instiftandet av Gerald Nagler Human Rights Traineeship, en ettårig traineetjänst hos Civil Rights Defenders som riktar sig till jurister i början av yrkeslivet.  

Trots att människorättsarbete är ett svårt och riskfyllt arbete, där måttet på framgång ofta kan vara status quo eller att förtrycket inte ökar, så har Gerald alltid behållit sin optimism. När han startade så behövde begreppet mänskliga rättigheter förklaras. Idag är det på såväl politikers som företags agendor och Geralds bidrag till detta kan inte underskattas. Samtidigt behövs arbetet för ett starkt civilsamhälle som står upp för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter idag mer än någonsin och vi på Civil Rights Defenders kommer göra allt vi kan för att föra Geralds kamp vidare.  

Taggar