Så kan ansvariga ställas till svars för krigsbrott

Just nu är det många som ställer sig frågan om någon kommer ställas inför rätta för det som sker i Ukraina. Civil Rights Defenders arbetar sedan flera år med att ställa förövare till svars för krigsbrott och andra folkrättsbrott. Vår chefsjurist John Stauffer förklarar hur förövare kan ställas inför rätta.

Vad är egentligen ett krigsbrott?

– Även i krig finns det lagar. Den humanitära rätten reglerar hur parter får agera i krig. Lagarnas syfte är att begränsa mänskligt lidande i väpnad konflikt, inte minst genom att skydda civila. Ett brott mot dessa lagar utgör krigsbrott. Tortyr, attacker mot civila och civila byggnader eller sexuellt våld är några exempel. Om man attackerar civila mål är det krigsbrott, men det kan också handla om att ta för stora risker när man ska nå militära mål, eller att ha dåliga vapen. Däremot är det inte per definition ett krigsbrott så fort ett civilt mål träffas. Även brott mot mänskligheten och folkmord är brott som kan aktualiseras i krig. 

Har Ryssland gjort sig skyldig till krigsbrott i Ukraina?

– Det har publicerats bilder och kommit rapporter inifrån landet som visar på att det har begåtts krigsbrott i Ukraina. Till exempel bilder på civila som dödats och byggnader som skolor och sjukhus som attackerats. Det har även kommit rapporter om att det använts vapen som inte bara träffar ett militärt mål, så kallade klusterbomber, som är bomber som sprider sig över en stor yta.  

Kan ansvariga ställas till svars för brotten i Ukraina?

– När det gäller krigsbrott så är det en person, inte en stat, som kan ställas inför rätta. Det betyder att ansvariga för kriget i Ukraina kan ställas till svars. Det finns olika juridiska vägar att gå och vi kommer sannolikt att se åtal och rättegångar i olika domstolar framöver. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en av flera rättsinstanser som just nu utreder krigsbrott och andra folkrättsbrott i Ukraina, för att kunna ställa ansvariga inför rätta. Domstolen prövar de ytterst ansvariga, högt upp i hierarkin. 

Även nationella domstolar i länder runtom i Europa – däribland Sverige – har möjlighet att öppna utredningar och driva rättsliga processer för att ställa förövare till svars. Processerna drivs under så kallad universell jurisdiktion, vilket möjliggör detta. 

Enligt svensk lagstiftning är det möjligt för myndigheter i Sverige att utreda och lagföra folkrättsbrott som har begåtts i ett annat land, trots att det saknas en koppling till Sverige. Det innebär att brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser kan utredas i Sverige, oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningspersonen eller målsäganden har. 

Även Ukraina har en åklagarmyndighet som har en krigsbrottsavdelning. De utreder nu en stor mängd brott och även ukrainska domstolar kan komma att pröva brotten i framtiden. 

Det är också möjligt att en särskilt internationell tribunal skapas för att lagföra brott som begåtts i Ukraina. 

Tror du att de ansvariga faktiskt kommer att ställas till svars?

– Det kommer antagligen att vara möjligt att samla bevisning som gör att det går att åtala personer. Det är dock svårt att ställa högt uppsatta ledare till svars så länge de sitter kvar vid makten. Men det finns exempel, så som forna Jugoslavien, där även ytterst ansvariga ställts till svars efter att de förlorat makten.  

En utmaning är att kunna gripa de ansvariga personerna så att de kan ställas inför rätta i praktiken. Dock kan det utfärdas internationella arresteringsorder, vilket innebär att misstänkta kan gripas om de reser. 

Även om det kan ta lång tid så måste arbetet för att ställa ansvariga personer till svars fortsätta. Det är viktigt för att motverka straffrihet och för att ge någon form av upprättelse för brottsoffren. Rättvisa kan ta tid men är möjlig. 

Vad gör Civil Rights Defenders när det kommer till krigsbrott och dokumentation?

– Bevisningen är central när det kommer till den här typen av brott. Det viktigaste just nu är att samla information som senare kan delas med andra, till exempel Internationella brottmålsdomstolen eller nationella domstolar. Civilsamhället spelar en avgörande roll när det gäller dokumentation av folkrättsbrott. Civil Rights Defenders samarbetar just nu med andra organisationer för att samla in viktiga vittnesmål i Ukraina, till exempel fotografier, filmer och muntliga berättelser, som kan användas som bevisning i rättegångar längre fram. 

Vi stöttar dessa organisationer med pengar, men också genom att ge dem juridisk rådgivning. Det kan bland annat handla om att vi ger råd om hur informationen ska samlas in, vilken information som behövs och hur man kan säkra att den får bevisvärde. Arbetet handlar också om att förbereda konkreta fall där krigsbrott och förövare kan identifieras. 

Läs mer 

Civil Rights Defenders har tidigare lämnat in flera anmälningar till svensk polis för att ställa förövare till svars för folkrättsbrott som begåtts i Syrien. Läs mer om vårt arbete här. 

Stöd vårt arbete

De övergrepp som begås måste kunna dokumenteras så att ansvar kan utkrävas i efterhand. Swisha 100 kr till 900 12 98, eller ge ditt stöd här: