“Mänskliga rättigheter ses som “fiendens värderingar”

Foto: Robert Klank på Unsplash

Parallellt med invasionen av Ukraina har den ryska staten drastiskt ökat förtrycket mot sina egna medborgare, i synnerhet mot oberoende media och människorättsförsvarare. Flera ideella organisationer har tvingats lämna landet, medan andra har tagit det svåra beslutet att stanna kvar. Behovet av människorättsförsvarare i Ryssland kommer sannolikt bara att öka, men det är fortfarande oklart hur mycket de faktiskt kan åstadkomma under det hårda förtrycket. En framstående rysk människorättsorganisation, Committee Against Torture, är en av de organisationer som stannar i landet. Trots en oviss framtid är de fast beslutna att fortsätta sitt arbete. 

Committee Against Torture är en rysk människorättsorganisation som arbetar för att bekämpa tortyr i Ryssland och hjälpa dem som har blivit drabbade. De har alltid arbetat i motvind, men under den senaste tiden har arbetet blivit ännu svårare. Det pågående kriget har gjort det näst intill omöjligt.  

– I nuläget möter vi fler och fler hinder, och mänskliga rättigheter ses praktiskt taget som ”fiendens värderingar” nuförtiden, säger Sergey Babinets, ordförande för Committee Against Torture.  

Från och med krigets början har över 15 000 ryska invånare gripits för att ha protesterat mot Rysslands invasion av Ukraina, enligt rapporter från det oberoende medie- och människorättsprojektet OVD-Info. Flera av de gripna rapporteras ha blivit misshandlade och brutalt behandlade av polisen, enligt en undersökning publicerad av den ryska oberoende nyhetssidan Mediazona och andra medierapporter.  

– Med nedstängningen av nästan all oberoende media i Ryssland står vi nu inför en i det närmaste total isolering av informationsutrymmet i landet, säger Natalia Kurekina, pressekreterare på Committee Against Torture.  

Man som protesterar mot kriget grips av rysk polis. Foto: ”N”

– Det är oroande, speciellt nu när våldet från polisen ökar mot människor som deltagit i protesterna mot kriget. Vi tar emot många rapporter om misshandel och övergrepp på polisstationer. Vi undersöker fallen och hjälper de som drabbats, men just nu är det helt omöjligt att publicera våra rapporter eller ställa någon vid polisen inför rätta.   

Ingen lag mot tortyr i landet 

Tortyr i ryska häkten och fängelser har länge varit ett problem, och något Committee Against Torture har arbetat mot i över två decennier. Enligt en studie från 2019 av det oberoende ryska forskningscentret Levada, har var tionde vuxen rysk invånare blivit utsatt för tortyr.  

Kurekina säger att problemet med tortyr i Ryssland är systematiskt och djupt rotat i kärnan av fängelsesystemet.  

– Människor grips, de blir torterade i häktet och när de släpps har deras liv förstörts. Och vi som bor i Ryssland ser det här som något normalt, säger Kurekina. Och trots det har Ryssland ingen lag mot tortyr i häkten.

Committee Against Torture har kämpat i flera år för att den ryska regimen ska anta en sådan lag, men efter att kriget brutit ut känns målet omöjligt att nå.  

– Bara för en månad sen såg vi lite hopp i hur lagstiftare agerade: vi lyckades få till diskussioner och flera stora ryska politiska aktörer deltog i författandet av olika utkast till en lag mot tortyr, säger Kurekina. 

– Men allt detta avslutades direkt när kriget bröt ut i Ukraina. Idag överväger inte ens Duman lagförslaget, och ämnet tortyr finns inte längre i den offentliga diskussionen. Vi har väntat på det här i 21 år och vi har kommit otroligt långt. Men som det ser ut nu måste vi börja om från början. 

Trots en ganska dyster syn på framtiden är Committee Against Torture – tillsammans med ett par andra ryska ideella organisationer – inställda på att fortsätta sitt arbete.  

– Med det ökade förtrycket av människorättsrörelsen i Ryssland kan vi med säkerhet säga att det kommer bli mycket svårare att arbeta med mänskliga rättigheter. Men samtidigt kommer arbetet för människorättsförsvarare, inte minst för Committee Against Torture, att bli så mycket viktigare, säger Sergey Babinets.  


Stöd vårt arbete för att människorättsförsvarare ska kunna arbeta säkert. Swisha 100 kronor till 900 12 98 eller läs mer via länken nedan.

Stöd människorättsförsvarare
Taggar