Seminarium: Vad händer när internet stängs ner?

Tillgång till internet är någonting de flesta i Sverige tar för givet. Men i länder som Etiopien och Burma har myndigheter under perioder systematiskt stängt ner internet och stoppat miljoner människor från att kommunicera.

I Venezuela tidigare i år begränsades medborgarnas möjligheter att kommunicera mitt under den politiska krisen. Liknande situationer förekommer runtom i världen när staten vill stoppa information mellan medborgare – ofta i situationer när delning av information är viktigare än någonsin.

Nedstängning av internet har de senaste åren blivit ett allt vanligare verktyg för myndigheter att utöva kontroll över sina medborgare. Bara under 2019 drabbades miljontals människor världen över av nedstängningar av internet.

– Att dela, och ta del av, information ingår i våra grundläggande rättigheter. För grupper som aktivister och journalister är möjligheten att kommunicera över internet ofta avgörande för att kunna organisera sig och göra skillnad. Utan internet ökar därför risken att repressiva regimer utövar sitt förtryck i det dolda, säger Marcin de Kaminski, chef för Civil Rights Defenders arbete för utsatta människorättsförsvarare.

Välkommen på seminarium

Internet är en av de få platser där information om mänskliga rättigheter kan spridas och tillgås fritt. Är det av rädsla för detta som stater allt oftare stänger ner internet eller finns det legitima skäl? Och hur går det till? Kan det hända i Sverige?

I ett seminarium med experter med olika bakgrund diskuterar vi varför nedstängning av internet blivit en vanligare metod för att stoppa information, och hur detta fenomen kan påverka respekten för mänskliga rättigheter och säkerheten för människorättsförsvarare och journalister.

Datum: 28 november 2019.
Tid: 19:30-20:30.
Plats: Under fontänen, Kulturhuset Stadsteatern.
Språk: Engelska.
Pris: Fri entré. Boka din biljett här.

Medverkande

Anne-Marie Eklund Löwinder är säkerhetsexpert på Internetstiftelsen och en av Sveriges ledande internetexperter. Hon är en av de få personer i världen som har fått uppdraget som kryptoofficer – det vill säga att ansvara för en av nycklarna till internet. År 2013 valdes Anne-Marie in som första svensk i Internet Hall of Fame.

Atnaf Brhane är en etiopisk människorättsförsvarare som var med och grundade det välkända bloggnätverket Zone9 Bloggers. På grund av sitt arbete med yttrandefrihet och digital säkerhet fängslades han 2014 och satt frihetsberövad i 18 månader. Atnaf har vunnit en rad internationella priser, bland annat det prestigefulla Martin Ennals Award for Human Rights Defenders. Idag leder Atnaf organisationen Center for Advancement of Rights and Democracy.

Isik Mater är en turkisk aktivist med fokus på digitala fri- och rättigheter. Hon arbetar bland annat med att utbilda journalister, miljörättsaktivister, kvinnorättskämpar och hbtqi-aktivister inom digital säkerhet. Isik leder också organisationen NetBlocks banbrytande arbete med teknisk och ekonomisk analys av nedstängningar av internet – såväl på landnivå som ur ett globalt perspektiv.

Marcin de Kaminski är chef för Civil Rights Defenders arbete för utsatta människorättsförsvarare. Han har arbetat med frågor som rör internet sedan tidigt 2000-tal. Idag leder han Civil Rights Defenders arbete inom bland annat digital säkerhet och akutstöd till aktivister i fara.

Arrangemanget är ett samarbete mellan Civil Rights Defenders och Forum/Debatt på Kulturhuset Stadsteatern.