Flerfrontskrig mot människorättsorganisationer i Ryssland

I dag släpper Civil Rights Defenders rapporten Never Give Up: Russian Human Rights Defenders Keep Swimming under the Ice som belyser situationen för människorättsförsvarare i Ryssland. Införandet av repressiva lagar och statlig propaganda försvårar civilsamhällets arbete för mänskliga rättigheter.

Situationen för människorättsorganisationer i Ryssland blir allt mer besvärlig. Den ryska regimen, med president Vladimir Putin i spetsen, har infört en rad lagar som bland annat hindrar utländska bidragsgivare att donera pengar till civilsamhället. Samtidigt pågår det en välorkestrerad propagandakampanj i de ryska medierna vars syfte är att svartmåla och framställa människorättsförsvarare som spioner hos den ryska allmänheten. Dessutom är angrepp från nättroll sedan många år vardagsmat för ryska människorättsorganisationer. Effekten blir ett allt smalare handlingsutrymme och minskade ekonomiska resurser för att försvara ryska medborgares och andras mänskliga rättigheter.

Ryssland har åtagit sig att följa internationell lagstiftning för mänskliga rättigheter och därmed skydda människors föreningsrätt och andra grundläggande friheter. Civil Rights Defenders rapport visar med all tydlighet att Ryssland inte lever upp till de regler som landet har förbundit sig att följa. För att bemöta sådan kritik har ryska staten etablerat statligt kontrollerade organisationer, så kallade GONGO:s. Syftet är att vilseleda omvärlden och ge illusionen av att staten tillåter att oberoende organisationer arbetar med sociala frågor. I själva verket är det staten som kontrollerar organisationerna och frågorna de arbetar med.

Ekonomiskt tufft för många människorättsorganisationer

Ett effektivt sätt för ryska staten att tränga undan människorättsorganisationerna i Ryssland är att strypa deras finansiering. Utöver det sätter böter och höga administrativa kostnader ytterligare press på människorättsorganisationerna.

– Det finns ett stort behov av långsiktigt ekonomiskt stöd till lokala och internationella organisationer som försvarar mänskliga rättigheter i Ryssland. De minskade ekonomiska resurserna innebär att många organisationer kämpar för att överleva och måste bedriva sitt arbete på volontärbasis. Det finns dock många organisationer som trots knappa resurser gör mycket nytta, säger Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil Rights Defenders.

Säkerhetsläget i Europa tätt sammanlänkat med situationen i Ryssland

Vid undertecknandet av Helsingforsavtalet 1975 enades 35 länder, de kommunistiska staterna, Västeuropa, Kanada och USA, om att respekten för mänskliga rättigheter är en förutsättning för att säkerställa ett fredligt och tryggt Europa. En princip som är lika aktuell idag.

– Det är förvånade få som gör kopplingen i dagens samhälle, men respekt för mänskliga rättigheter i Ryssland är grundläggande för att vi ska kunna skapa en fredlig relation mellan Europa och Ryssland. Därför är det av yttersta vikt att Europas politiker visar att Rysslands brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras, säger Joanna Kurosz.

För mer information, vänligen kontakta:
Email: press@crd.org, Tel +46 76 576 27 62

Studien analyserar perioden 2012-2017 och bygger på djupintervjuer, genomförda i maj till december 2017, med 36 civilsamhällsorganisationer som verkar i 19 städer i Ryssland. Majoriteten av organisationerna har stämplats som utländska agenter (i folkmun spioner), men har trots detta fortsatt att arbeta. Ett fåtal har stängt ned sin verksamhet och funnit alternativa sätt att verka eller avstått från utländsk finansiering och anses därmed inte längre vara utländska agenter. Rapportens slutsatser baseras huvudsakligen på analys av intervjuerna, där många är anonyma av säkerhetsskäl.

Ladda ner den fullständiga rapporten här.