Museveni blir kvar – och förtrycket ökar

Under lördagen stod det klart att sittande president Museveni behåller makten i Uganda efter en valdag som kantats av sammandrabbningar och nedsläckta sociala mediekanaler. Civil Rights Defenders programchef för Östafrika och Afrikas horn, Mesfin Negash, analyserar valutgången i tidningen OmVärlden.

Här kan du läsa analysen i sin helhet:

Den 71-åriga Yoweri Museveni behåller greppet om presidentposten i Uganda för en femte mandatperiod. Han tog makten 1986 genom ett rebelluppror och har, trots pågående brutala stridigheter i norr, sedan dess skapat relativ stabilitet i landet och regionen. Men den bristande respekten för mänskliga rättigheter är ett utmärkande drag i den regeringskontrollerade säkerhetsapparaten.

Valkampanjen fram till lördagens val präglades av rädsla för hot och våld mot oppositionella, men även oberoende medier, journalister och människorättsförsvarare drabbades av säkerhetsstyrkornas våld.

På valdagen försenades öppnandet av vallokalerna till följd av sammandrabbningar runt om i landet. Frustrerade väljare som köat i timmar möttes av polis som rapporteras ha använt tårgas. Regeringen uppges ha satt in en styrka på 150 000 poliser, militärer och fängelsepersonal kring de 28 010 vallokalerna. Det kan dock ifrågasättas hur väl dessa styrkor bidrog till en ökad demokratisk stabilitet då den sittande regeringen – Museveni och hans parti NRM – i hög grad vuxit ihop med säkerhetsapparaten och den statliga förvaltningen.

Turbulens noterades på olika håll i landet på valdagen framförallt i huvudstaden Kampala och ett antal väljare arresterades efter valrelaterat bråk. En vallokal stängdes ner i Kampala efter våldsamheter mellan väljare och polis, där två personer dog.

Sociala medier blockerades

Flera sociala medie-kanaler blockerades plötsligt under valdagen. Enligt Ugandas Communication Committee (UCC) blockerades de på grund av ”nationella säkerhetsskäl”. Kritiker och oppositionella i Uganda menar att nedsläckningen av sociala medier skedde på order av den sittande regeringen för att undvika regeringskritisk rapportering. Museveni har tidigare gjort uttalanden om att sociala medier använts för att sprida lögner i samband med valet.

”Många väljare hade ingen aning om vilka röstlokaler de tillhörde och förväntade sig att kunna hitta denna information via sociala medier”, skriver organisationen för digitala rättigheter Unwanted Witness Uganda.

Oppositionella hänvisade till virtuella privata nätverk (VPN) för att kringgå blockeringen och uppdateringar fortsatte till viss del strömma ut från sociala medier under hashtag #UgandaDecides. Oppositionspartiet Forum for Democratic Change (FDC) kommunicerade över Twitter att deras kontor under torsdagen attackerats med tårgas och oppositionsledaren och huvudutmanaren från FDC, Kizza Besigye, rapporteras senare ha arresterats och satts i husarrest under rösträkningen. Besigye arresterades även tidigare i veckan efter att våldsamheter utbröt mellan hans supportrar och polis i måndags, då en person dödades och 19 skadades.

Det finns starka skäl till fortsatt internationell uppmärksamhet på situationen i Uganda då protester efter valresultat tidigare valår bemötts med oproportionerlig respons från Ugandas säkerhetsstyrkor. Efter det senaste valet år 2011 attackerades en demonstrationen med skarp ammunition och dödlig utgång för minst fem personer, inklusive en 2-årig flicka. Säkerhetsstyrkornas brutalitet väcker redan internationell kritik, då flera länder varit med och stöttat utbildning av polis och militär. Det är viktigt att kritiken inte tystnar.

Förtrycket ökar

Inför nästa presidentval som planeras till år 2021 är den idag 71-åriga Museveni förhindrad att ställa upp enligt nuvarande konstitution som förhindrar personer över 75 år att kandidera. Konstitutionella regler har dock tidigare ändrats till presidentens fördel, senast år 2005, vilket gjort att Museveni kunde ställa upp i årets val och behåller greppet om presidentposten för en femte mandatperiod.

Den framtida utvecklingen i Uganda kommer i hög grad påverkas av helgens val. För människorättsförsvarare och oppositionella är riskerna stora. Den nuvarande politiken med införande av ett alltmer förtryckande regelverk och inskränkningar i yttrandefrihet, föreningsfrihet och demonstrationsfrihet gentemot media, civilsamhälle och opposition, ofta med hänvisning till nationell säkerhet och anti-terrorlagstiftning ser ut att fortsätta med en ny mandatperiod med Museveni vid makten.

Mesfin Negash, Programchef Östafrika och Afrikas horn, Civil Rights Defenders

Vill du veta mer om valet i Uganda? Läs Civil Rights Defenders situationsanalys inför valet.