Förtrycket återuppstår när OS är över
OS i Sotji är slut. Sverige åker hem med guldmedaljer i bagaget och Ryssland har fått utstå rättmätig kritik för sina människorättsbrott. Men när Ryssland nu försvinner ur rampljuset riskerar landets människorättsförsvarare återigen att utsättas för trakasserier och förföljelse. För att stävja utvecklingen krävs att svenska politiker och deras EU-kollegor fortsätter att arbeta aktivt för mänskliga rättigheter i Ryssland även efter Sotji.
Inför OS i Sotji försökte president Vladimir Putin putsa fasaden genom att släppa landets mest kända politiska fångar – bland annat Michail Chodorskovskij och två medlemmar av Pussy Riot (som hade ett par månader kvar på sitt straff). Flera rättegångar mot människorättsorganisationer har skjutits upp för att inte solka bilden av Ryssland i omvärldens ögon.
Att det relativa lugnet för människorättsförsvarare varit tillfälligt understryks av att en domstol i Krasnodar den 12 februari, mitt under OS, fattade beslut om att verkställa ett treårigt fängelsestraff för miljöaktivisten Jevgenij Vitisjko. Vitisjko var medlem i Environmental Watch on North Caucasus (EWNC), en organisation som utstått mycket förföljelse under de senaste åren på grund av sin kritik mot miljöskador som den anser att förberedelserna för OS i Sotji har orsakat i regionen.
OS har varit en återhållande faktor och det finns idag en stor risk för att kränkningarna av mänskliga rättigheter, som eskalerat efter Putins återinstallation som president i maj 2012, åter kommer att ta fart.
Sedan maj 2012 har den ryska staten fört en kampanj mot det civila samhället; en rad lagar har antagits som begränsar föreningsfriheten, mötesfriheten, yttrandefriheten och andra fri- och rättigheter Med stöd av lagarna har ryska myndigheter utsatt hundratals organisationer för kontroller och räder, en del har ställts inför rätta och vissa har dömts. Åtgärderna har redan haft en tydlig negativ inverkan på det civila samhället och mer är att vänta. Ryska statskontrollerade medier har fört en hård propagandakampanj där oberoende organisationer har svärtats ner och framställts som utländska agenter, samtidigt som människorättsförsvarare har utsatts för olika typer av hot och påtryckningar inofficiellt.
Det finns idag en stor risk att denna negativa kampanj tar ny fart efter OS om omvärlden inte fortsätter att uppmärksamma och reagera på människorättsbrott i Ryssland. Detta gäller inte minst i Norra Kaukasus – den region i Ryssland där de värsta människorättsbrotten begås och som ligger vägg i vägg med Sotji. Där jobbar människorättsförsvarare bokstavligen med livet som insats.
För att stävja utvecklingen krävs att svenska politiker och deras EU-kollegor fortsätter att arbeta aktivt för ökad respekt för mänskliga rättigheter i Ryssland även efter Sotji. Människorättsfrågor bör vara en central del av alla EU:s och medlemsländers kontakter med Ryssland, och inte förpassas till särskilda människorättsdialoger. Vi uppmanar svenska politiker som reser till Ryssland att träffa människorättsförsvarare för att få en bild av utvecklingen och visa sitt stöd och att samtidigt ta upp människorättsfrågor med de ryska myndigheterna.
