Parlamentsval i Ryssland

Parlamentsvalet i Ryssland den 18 september hålls i ett mer repressivt klimat än någonsin tidigare, efter Sovjetunionens fall 1991. Yttrande- och mötesfrihet, rätten till en fri och rättvis rättegång, rätten till fysisk integritet och andra grundläggande mänskliga rättigheter respekteras inte. Utrymmet för civila samhället har krympt drastiskt sedan de senaste parlamentsvalen i december 2011, då oberoende valobservatörer rapporterade om utbrett valfusk.

Människorättsförsvarare och oppositionella utsätts för förtryckande lagstiftning, propaganda-attacker och förföljelser såväl fysiskt som digitalt. Mer än 140 ryska organisationer har stämplats som ”utländska agenter” – en av flera lagar som kan utnyttjas av maktapparaten för att förtrycka och tysta frivilligorganisationer.

I juli 2016 öppnades det första fallet mot en privatperson där lagen om utländska agenter tillämpas. Valentina Cherevatenko, chef på människorättsorganisationen ”Women of Don”, kan dömas för upp till två års fängelse under den nya lagstiftningen. Under sommaren implementerades ny, repressive lagstiftning för att tysta civilsamhället då Ryssland kriminaliserat att inte rapportera kriminell aktivitet. Den nya lagstiftningen riskerar att tvinga vanliga ryska medborgare att ange oppositionella och människorättsförsvarare som genom sitt arbete stöter sig med makten, och på så sätt tvinga allmänheten att delta i förföljelsen av de som vågar stå upp mot och motarbeta den statliga maktapparaten.

Minoritetsgrupper i Ryssland utsätts systematiskt för kränkningar av deras mänskliga rättigheter. HBTQ-personer drabbas hårt av lagen som förbjuder ”homosexuell propaganda”. I norra Kaukasus råder i praktiken straffrihet för människorättskränkningar som försvinnanden och tortyr. Särskilt i Tjetjenien straffas alla uttryck för opposition och motstånd på alla nivåer i samhället. Sedan parlamentsvalen 2011 har Krimhalvön illegalt ockuperats, och invånarna uppmuntras nu delta i det ryska valet.