Vräkning av barnfamiljer där ett barn har begått brott

Status: Tidöpartierna meddelade under 2023 ett tilläggsdirektiv som gav en pågående utredning i uppdrag att undersöka möjligheten att vräka barnfamiljer när barn begår brott, som ett sätt att förtydliga föräldraansvaret. Den ursprungliga utredningen tillsattes av förra regeringen, men då ansågs det inte rimligt att en hel familj ska behöva flytta när ett barn i familjen har begått brott i närområdet. Regeringen presenterade lagförslagen den 25 mars 2024 och riksdagen röstade ja till dessa den 22 maj 2024. Den 1 juli 2024 träder lagändringarna i kraft som innebär att ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen, eller dennes barn, har begått brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i omgivningen.

Kommentar: Rätten till bostad stadgas av svensk lagstiftning och internationell rätt. Rätten till bostad är sammankopplad med individers rättigheter till social trygghet, värdighet och rätten att bli hörd.¹ Detta omfattar även barn, inte minst eftersom bostaden utgör en grundpelare för den levnadsstandard som krävs för barns utveckling. Enligt barnkonventionen har barn rätt till social trygghet och en skälig levnadsstandard. Genom barnkonventionen framgår också att staten, vid behov, ska bistå föräldrarna med till exempel mat, kläder och bostad. Eftersom rätten till bostad och social trygghet och utveckling är en så central del i de grundläggande mänskliga rättigheterna, finns en förväntan på medlemsstaten att axla ansvaret för varje barns rätt till detta.² Ur ett barnrättsperspektiv kan det inte anses vara i barnets bästa att bli vräkt tillsammans med familjen när denna, eller ett minderårigt syskon i familjen, begår brott. Det går dessutom emot FN:s barnrättskommittés rekommendationer. I kommitténs senaste granskning av Sverige rekommenderades att Sverige vidtar åtgärder för att förhindra att barn vräks från sina hem.³

Att bli vräkt kan ha långtgående konsekvenser och utestänga familjer från bostadsmarknaden. Fler kommer att behöva flytta runt bland kortvariga kontrakt på andrahandsmarknaden, vilket har negativa konsekvenser för barns rätt till utbildning samt generellt för barnets sociala utveckling. Fler kommer också att riskera att hamna i hemlöshet. Barn som lever i hemlöshet befinner sig nästan alltid också i en ekonomisk utsatthet. Därmed kommer risken att öka för bland annat fysisk och psykisk ohälsa, utsatthet för brott och otrygghet men även att barnet själv hamnar i kriminalitet.⁴ Sett till detta innebär det att en möjlighet att vräka barnfamiljer inte bara är oproportionerligt ur ett rättighetsperspektiv, utan också kontraproduktivt om syftet är att minska brottsligheten. Den nya regleringen öppnar dessutom upp för godtycklighet i rättstillämpningen dels då det inte är tillräckligt tydligt definierat vad som avses med brottslighet som försämrar närmiljön, dels då det inte finns någon tydlig geografisk begränsning gällande var brottet ska vara begånget för att lagen skakunna tillämpas.

¹ CESCR:s allmänna kommentar nr. 4: The right to adequate housing (art. 11 (1) of the Covenant), p. 7 och 8.
² https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument/publikationer/bo_ar2022_blir-det-nan-skillnad.pdf s. 11.
³https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets-rattigheter/crc_c_swe_co_6-7_51663_svensk-version-final.pdf

⁴ Forte (2018), Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige – En kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet.

Senast uppdaterad: 2024-06-17