Kamerabevakning och AI
Status: I april 2024 presenterades ett antal lagförslag som började att gälla april 2025. De handlar om att förenkla användningen av kamerabevakning för kommuner, regioner och vissa aktörer som utför en verksamhet av allmänt intresse, till exempel friskolor och privata vård- och omsorgsgivare. En av de största förändringarna jämfört med tidigare är att kravet på tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten tas bort. Det innebär att de som vill använda kamerabevakning inte längre behöver ansöka om tillstånd innan kamerorna sätts upp och börjar att användas.
I juni 2024 presenterades också lagförslag som utökar polisens möjligheter att använda kamerabevakning, vilket trädde i kraft den 1 april 2025. Bland annat kan polisen nu bedriva kamerabevakning på vissa allmänna platser utan att behöva göra en dokumenterad intresseavvägning mellan skyddet för den personliga integriteten och behovet av bevakning. Det har också blivit enklare att dela information som har samlats in genom kamerabevakning inom Polismyndigheten och till andra myndigheter, som Tullverket, Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Uppgifter som samlats in från trängselskattskameror och kameror för infrastrukturavgifter kan nu också enklare delas med polisen.
I mars 2025 presenterades en utredning som föreslog att polisen ska kunna använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid på offentliga platser. Syftet är att snabbt kunna identifiera personer, till exempel om det finns en påtaglig risk att personen kommer begå ett brott mot någons liv eller säkerhet. I de flesta fall ska detta kräva ett särskilt tillstånd från domstol, men i vissa situationer kan polisen använda tekniken utan tillstånd till en början. Regeringen beslutade den 28 november 2025 att gå vidare med förslaget. Lagen föreslås börja gälla från den 1 maj 2026.
I december 2025 presenterades ett förslag som innebär att polisen och Tullverket ska få använda AI-baserad ansiktsigenkänning i efterhand i sina utredningar, för att arbeta mer effektivt. Tekniken ska kunna användas för att söka efter personer som är misstänkta eller dömda för brott, i material som till exempel video, bilder och röstinspelningar. Samtidigt föreslås att användningen ska kräva särskilt tillstånd från och med den 1 januari 2027. Bakgrunden till detta är nya gemensamma regler inom EU som ställer krav på tillstånd för viss användning av AI. Polisen använder redan AI för biometrisk ansiktsigenkänning i dag i viss mån.
Kommentar: Kamerabevakning innebär att en stor mängd personuppgifter från personer som varken är misstänkta eller dömda för brott samlas in av polisen. För att en sådan övervakning ska vara laglig krävs att den är nödvändig och proportionerlig i det enskilda fallet, vilket tidigare säkerställts genom olika skyddsmekanismer, varav många nu tagits bort. Detta ökar risken för att övervakningen kränker rätten till personlig integritet.
Ökad övervakning kan också påverka människors beteende, genom en så kallad “chilling-effect”. Både risken för felaktiga identifikationer och medvetenheten om att yttranden och handlingar kan spelas in av polisen, riskerar att bidra till att individer begränsar sina yttranden. Till exempel kan det leda till att färre vågar demonstrera.1 Övervakning är förenat med stora risker, på både individ- och samhällsnivå. Utökad övervakning kan leda till rädsla som hindrar människor från att utöva sina fri- och rättigheter, vilket i sin tur hotar det demokratiska samhället. För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande till lagförslaget om förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning och vårt remissyttrande till lagförslaget om kamerabevakning i offentlig verksamhet.
Utredningen föreslår också att AI ska användas för att identifiera vissa misstänkta för brott som människorov och terrorism, samt för att hitta försvunna personer på allmän plats. Ansiktsigenkänningsteknik har dock visat sig ha flera brister. I andra länder har tekniken lett till felaktiga identifikationer och frihetsberövanden, vilket fått vissa städer att förbjuda verktyget. Forskning från Storbritannien visar att AI-verktyget identifierade fel person i 81 % av fallen.2 Felbedömningarna riskerar dessutom att drabba rasifierade och särskilt utsatta grupper på ett oproportionerligt sätt.3 För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande till lagförslaget om polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid.
Som tidigare nämnts används redan AI-system i brottsutredningar, i dag utan krav på tillstånd från åklagare. Att detta nu föreslås ändras är i grunden positivt. Samtidigt finns det skäl att granska hur AI hittills har använts i brottsutredningar och hur detta kommer göras i framtiden. Bristen på insyn gör att det är oklart vilka program polisen använder och hur de används, även i de fall där tillstånd ges. Polisen har tidigare fått kritik för sin användning av omdiskuterade AI-verktyg, som Palantir, ett företag som av FN har anklagats för att bidra till brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna i Gaza.4
1 The right to privacy in the Digital Age, UN High Commissioner for Human Rights
2 Haringey says no to facial recognition surveillance – London Post (london-post.co.uk)
4 Uppgifter: Polisen använder kontroversiellt AI-program | Göteborgs-Posten
Senast uppdaterad: 2026-03-18
