Utökad användning av häktning mot minderåriga

Status: Tidöpartierna tillsatte under 2023 en utredning som ska överväga en rad åtgärder i syfte att stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att förhindra, utreda och lagföra brott som begås av unga personer. Utredaren ska bland annat analysera behovet av att kunna anhålla och häkta brottsmisstänkta personer som inte har fyllt 18 år i fler fall än idag, samt föreslå hur en ordning bör utformas som innebär att det blir möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot personer som inte har fyllt 15 år och som begår brott. Uppdraget ska redovisas senast 20 december 2024.

Kommentar: Frihetsberövande av barn får bara användas som en sista utväg, och måste omgärdas av högt ställda krav i lagstiftning. Detta gäller särskilt häktning, där stater också måste se till att det finns mindre ingripande alternativ till häktning. Europarådets riktlinjer stadgar därutöver att särskilda åtgärder måste vidtas för att undvika att häktning av barn förekommer. När barn blir frihetsberövade krävs det också att det sker i institutioner som är anpassade efter barns rättigheter, och med adekvat utbildad personal. Flera människorättsinstanser rekommenderar starkt att det ska finnas en bortre tidsgräns för hur länge ett barn kan vara häktat. I likhet med alla förslag som rör minderåriga, är det också centralt att principen om barnets bästa ska vara vägledande. Forskning visar att barn som blir häktade ofta mår psykosocialt dåligt av att frihetsberövas och att bli isolerade från sina sammanhang (inklusive skola) och bekanta miljöer. Detta kan ha förödande konsekvenser för barnens välmående och framtid.

Senast uppdaterad: 2023-12-12