Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring

Status:  Den 1 november 2023 trädde en ny bestämmelse i kraft efter förslag från Tidöpartierna som innebär att arbetskraftsinvandrare måste ha en lön på minst 80 % av dagens medianlön, alltså 27 360 kr i månaden, för att beviljas arbetstillstånd. Den 15 februari 2024 tog regeringen emot en ny utredning¹, som initialt tillsattes av förra regeringen men som under 2023 kompletterades med tilläggsdirektiv från Tidöpartierna. I utredningen föreslås att det nuvarande inkomstkravet på 80 % ersätts med ett krav på att utlänningens lön ska uppgå till minst medianlönen för Sverige vid tidpunkten för ansökan, vilket i nuläget innebär en månadslön på 34 200 kr. Lönekravet inte ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige. Vilka yrken som undantas ska regleras i en förordning. Utredningen föreslår även att regeringen ska kunna utesluta vissa yrkesgrupper helt från att beviljas arbetstillstånd, däribland personliga assistenter och bärplockare, samt att möjligheten till så kallat “spårbyte” avskaffas. Det innebär att en individ som sökt asyl i Sverige men haft en anställning under asylprövningen inte längre kan söka arbetstillstånd från Sverige, utan måste söka från utlandet. Lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 juni 2025.

Kommentar: De nu gällande reglerna rör sig redan om en kraftig ökning från kravet på 13 000 kr i lön till 27 360 kr, utan några övergångsregler. Att öka kravet på inkomst med 20 % försvårar ytterligare möjligheten att söka arbetstillstånd. Vi är också kritiska till att spårbyte nu föreslås att tas bort. Möjligheten att göra ett spårbyte infördes för att möjliggöra för asylsökande som fått avslag på sin asylansökan att i vissa fall i stället söka och beviljas arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Reglerna infördes eftersom det framstod som oskäligt och kostsamt för den enskilde, dess familj och dess arbetsgivare att den ansökande behöver lämna landet under tiden ansökan om arbetstillstånd prövas. Att möjligheten nu tas bort riskerar att minska arbetsgivares incitament att anställa asylsökande som lever i Sverige.

Civil Rights Defenders har i våra yttrande över En långsiktig migrationspolitik samt yttrande över Utkastet till lagrådsremiss vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl, argumenterat att ett höjt försörjningskrav kommer att slå extra hårt mot personer som inte har utbildning eller vars utbildning inte är efterfrågad på arbetsmarknaden. Det gör att faktorer som socioekonomisk klass, kön och utbildning kommer att påverka vem som har möjlighet att beviljas arbetstillstånd och likaså familjeåterförening. Utöver dessa strukturer verkar diskriminerande strukturer negativt mot människor med utomeuropeisk bakgrund, vilket leder till att de i praktiken inte har tillgång till arbetsmarknad i samma utsträckning som andra. Slutligen framgår principen om familjens enhet och att en familj i möjligaste mån ska hållas samman av både svensk och internationell praxis. Fortsatt strikta krav på försörjning och boende riskerar att gå emot skyddet av denna essentiella princip då det förhindrar familjers möjlighet att återförenas.  

¹ https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/02/sou-202415/

Senast uppdaterad: 2024-02-16