Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring
Status: Under mandatperioden har villkoren för arbetskraftsinvandring successivt skärpts. Den senaste reformen trädde i kraft den 1 juni 2026 och innebär att flera delar av regelverket för arbetskraftsinvandring ändras samtidigt. En av de största förändringarna är införandet av ett lönekrav som innebär att lönen för att beviljas arbetstillstånd som huvudregel måste uppgå till minst 90 procent av medianlönen i Sverige. År 2026 motsvarar detta 34 470 kronor per månad. Regeringen har samtidigt getts möjlighet att besluta om lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. I maj 2026 beslutade regeringen att bland annat vissa vårdyrken ska omfattas av sådana undantag.
De nya reglerna innebär också krav på heltäckande sjukförsäkring för personer som ska vistas i Sverige i högst ett år. Möjligheterna att avslå ansökningar om arbetstillstånd har utökats genom att brister hos arbetsgivaren, exempelvis vissa brott eller sanktioner, kan beaktas vid prövningen. Reformen innebar även att två nya brott har införts i utlänningslagen: exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd. Den särskilda avgiften har dessutom höjts för arbetsgivare som anställer personer som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige.
Den 1 april 2025 avskaffades även systemet med så kallat spårbyte. Tidigare kunde personer som fått avslag på sin asylansökan, men som arbetat under sin asylprocess i Sverige, under vissa förutsättningar beviljas arbetstillstånd utan att lämna landet. Efter lagändringen gäller som huvudregel att den som vill ansöka om arbetstillstånd måste göra det från utlandet. Förändringen påverkar även familjemedlemmar till tidigare spårbytare, som inte längre kan beviljas uppehållstillstånd på denna grund.
Regeringen har därefter aviserat att vissa lättnader för personer som tidigare beviljats arbetstillstånd genom spårbyte övervägs. Frågan har framför allt gällt möjligheten att ansöka om ett nytt arbetstillstånd från Sverige för personer som uppfyller det skärpta lönekravet.
Kommentar: Reformerna innebär sammantaget en kraftig höjning av lönekraven för arbetskraftsinvandring, jämfört med det tidigare kravet på minst 13 000 kronor i månaden. Höjda försörjningskrav slår särskilt hårt mot personer som saknar högre utbildning eller vars utbildning och yrkeserfarenhet inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Det innebär att faktorer som socioekonomisk bakgrund, kön och utbildningsnivå får ökad betydelse för vem som kan beviljas arbetstillstånd. Därtill möter personer med utomeuropeisk bakgrund ofta strukturella hinder på arbetsmarknaden, vilket riskerar att ytterligare begränsa deras möjligheter att uppfylla kraven. Höga lönekrav innebär också att enskilda och familjer blir mer sårbara för förändringar i arbetsmarknadssituationen. Om kraven inte längre kan uppfyllas till följd av exempelvis arbetslöshet, sjukdom eller förändrade anställningsvillkor kan det leda till att uppehållstillstånd inte förlängs och att familjer riskerar att utvisas eller splittras.
De kraftigt höjda lönekraven utgör dessutom en av flera bakomliggande orsaker till de uppmärksammade tonårsutvisningarna. När möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av arbete förutsätter betydligt högre inkomster än tidigare blir det särskilt svårt för unga personer i början av arbetslivet att uppfylla kraven.
Möjligheten till spårbyte infördes för att personer som fått avslag på sin asylansökan, men som etablerat sig på arbetsmarknaden i Sverige, under vissa förutsättningar skulle kunna beviljas arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Reglerna byggde på bedömningen att det är oskäligt och kostsamt för den enskilde, dennes familj och arbetsgivare att den sökande måste lämna Sverige under tiden en ansökan om arbetstillstånd prövas. Att möjligheten nu har avskaffats riskerar att minska arbetsgivares incitament att anställa asylsökande som vistas i Sverige och försvåra etableringen för personer som redan har kommit in på arbetsmarknaden.
Senast uppdaterad: 2026-10-12
