Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd

Status: I november 2023 har Tidöpartierna gett en särskild utredare uppdraget att analysera och föreslå utvidgningar av möjligheterna att neka och återkalla uppehållstillstånd på grund av brister i levnadssätt samt att avvisa utlänningar utan uppehållstillstånd. Vidare ska berörda myndigheter ges ökad tillgång till information för att fatta fler beslut om nekande, återkallelse, och avvisning. Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2025.

Kommentar: Listan över skäl för nekande, återkallelse, och avvisning inkluderar bland annat bristande regelefterlevnad, exempelvis bidragsfusk eller annat missbruk av välfärdssystemet, skulder till det allmänna och till enskilda, association eller samröre med kriminella nätverk eller klaner. Den breda exemplifieringen riskerar att leda till en betydande grad av godtycklighet. Bedömningen av vad som utgör ”brister i levnadssättet”, ”svenska värderingar” eller ”association med kriminella nätverk” är subjektivt och tolkningsbar, vilket leder till en bristande förutsebarheten för enskilda och ökar risken för oproportionerliga och inkorrekta beslut baserat på godtyckliga bedömningar.

Vidare har Europadomstolen har i sin praxis påvisat vikten av en proportionalitetsbedömning med hänsyn till brottets allvar vid bedömning av huruvida en person ska beviljas uppehållstillstånd och hur detta kan leda till inskränkningar av den enskildes rätt till privat- och familjeliv enligt art. 8 EKMR.¹ Sådana exempel som omnämns i direktivet kan därför ifrågasättas och bedömas stå i strid med vad som skulle vara proportionerligt, då flertal av de omnämnda exemplen inte utgör brott, vilket kan leda till en hårdare bedömning än den som godtas enligt internationell rätt och att Sverige bryter sina internationella åtaganden.

Att utvisa utländska medborgare utan att de begått brottsliga handlingar eller blivit dömda för brott strider mot rättsstatens grundprinciper om oskuldspresumtion och kan inte anses vara proportionerligt med tanke på vilken långtgående maktutövning en utvisning utgör och dess konsekvenser för individen. Åtgärden strider potentiellt mot grundläggande människorättsnormer såsom rätten till privatliv och rätten till yttrandefrihet och går inte i linje med principen om allas lika värde. Till följd av risken för godtyckliga definitioner av ”bristande levnadssätt”, kan det öppna för stereotyper och fördomar. Individer kan utsättas för diskriminering baserat på generaliseringar eller felaktiga antaganden om deras livsstil, kulturella bakgrund eller socioekonomiska status.

Att utredaren även ska analysera om det är möjligt och lämpligt att också inkludera yttranden som allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden, är systemhotande eller som kan hota den offentliga förvaltningens legitimitet som en sådan grund för nekande eller återkallelse är en oroväckande utveckling och långgående åtgärd, där grundläggande demokratiska rättigheter riskeras att åsidosättas.

¹. Boultif v. Switzerland, Application no. 54273/00, 2 August 2001, para. 51–56.

Senast uppdaterad: 2024-12-05