Obligatorisk häktning i fler fall
Status: Tidöpartierna tillsatte under 2023 en utredning som bland annat skulle föreslå att presumtionen för häktning vid allvarlig brottslighet ska gälla i fler fall. Ett exempel är att överväga om gränsen för presumtion för häktning ska sänkas till brott med lägst ett års fängelse i straffskalan.
Uppdraget redovisades den 5 juni 2025. Utredningen föreslog att den generella gränsen för obligatorisk häktning inte skulle sänkas. Däremot rekommenderade den att presumtionen för häktning också ska gälla för brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck, och försök, förberedelse och stämpling till brott som har minst fyra års fängelse i straffskalan. Utredningen påpekar dock att varken åklagare eller advokater har uttryckt ett behov av bättre möjligheter att kunna häkta en misstänkt person.
Kommentar: Häktning är det mest ingripande tvångsmedlet och utgör ett stort intrång i en persons grundläggande fri- och rättigheter. Om häktning dessutom förenas med restriktioner kan den häktade bli avskuren från i princip all kontakt med omvärlden, trots att hen inte är dömd för ett brott. Enligt Sveriges internationella åtaganden ska häktning därför bara användas som en sista utväg i undantagsfall.1 Användningen av häktning måste också vara nödvändig och proportionerlig.2
Sverige har i över trettio års tid fått skarp kritik från JO samt FN:s och Europarådets kommittéer mot tortyr för våra långa häktestider och omfattande användning av restriktioner. Kritiken har särskilt riktats mot situationen för häktade barn och den isolering som restriktionerna ofta leder till, men också att det inte finns en tidsgräns för hur länge en person kan sitta häktad, eller bra alternativ till häktning.3 Det finns alltså redan stora problem med hur häktning används i Sverige som inte har åtgärdats.
Under 2023 sänktes gränsen för häktespresumtion från 2 till 1,5 år, trots omfattande kritik om åtgärdens effektivitet och proportionalitet. De generella straffhöjningarna som Tidöpartierna vill genomföra kommer dessutom leda till att fler personer generellt sitter häktade. Samtidigt har JO flaggat för att platsbristen i häkten gör att häktesceller så små som 6 kvadratmeter dubbelbeläggs, vilket strider mot internationella rekommendationer.4
Att ha obligatorisk häktning i fler fall är alltså varken en efterfrågad eller eftersträvansvärd lösning.
1 Se Europadomstolens praxis, jfr Ambruszkiewicz v Poland.
2 Fair Trials rapport A Measure of Last Resort? The practice of pre-trial detention decision making in the EU från 2016. https://www.fairtrials.org/app/uploads/2022/01/A-Measure-of-Last-Resort-Full-Version.pdf
3 Human Rights Committee, Concluding observations on the seventh periodic report of Sweden, 2016, para 29; JO:s rapport “Tema isolering av intagna från häkte”, 2020.
4 Rapport från Opcat-enheten, Riksdagens Ombudsmän (JO) – Dubbelbeläggningens konsekvenser för intagna i häkte, s. 34.
Senast uppdaterad: 2025-06-13
